Anna Maria Forssberg har doktorerat på svensk krigspropaganda under 1600-talet. I sin forskning har hon delat in de problem som propagandan används för att lösa i fyra steg:
#1 Förklara varför det är krig
Man kan till att börja med förneka att det ens är ett krig. När Sverige skickade soldater till Tyskland år 1630 beskrev Gustav II Adolf det som en slags polisinsats, förklarar Anna Maria Forssberg.
Man hävdar ofta att man behöver förekomma motparten. Under det 30-åriga kriget sades att kejsarmakten rustade och ville anfalla Sverige.
– I själva verket hade den tyske kejsaren inga planer på att anfalla Sverige.
#2 Mobilisera folket
Om folk ska ställa upp med pengar och manskap, utstå olika umbäranden, då krävs ett högre syfte. Ofta hänvisade man till själva rikets existens. Krigen betraktades som ett syndastraff och religionen var central i propagandan.
Detta användes parallellt med hot: om vi inte gör det här nu så kommer fienden hit och det blir värre.
#3 Upprätthålla krigsmoralen
Krigen forsätter ofta ganska länge, då är det viktigt att folket inte tappar sugen, förklarar Anna Maria Forssberg. Då används selektiv information.
– Man berättar om segrar, men inte så mycket om motgångar.
#4 Förklara freden
Freden sedan blir ofta en kompromiss, som inte gör alla nöjda.
– Då sade man bara att det berodde på Gud, att man fått fred tack vare Gud, säger Anna Maria Forssberg.
Det framställdes dessutom ofta som att kungen hela tiden arbetat för att få fred.
– Men det var inte alls sant.
I klippet ser du hur det här används idag i kriget i Ukraina.
Propaganda
(Ibland något nedsättande) arbete för att med olika argumentations- och övertalningsknep sprida en åsikt eller dylikt.
Källa: Svensk ordbok