Calle Elfström, reporter.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Tre skäl: Därför var COP29 så nära en kollaps, enligt SVT:s klimatreporter Calle Elfström. Foto: TT / SVT / Daniel Ivarsson

”Misstro, splittring och brist på ledarskap – därför blev mötet en tummetott”

Uppdaterad
Publicerad

Betydligt mindre klimatbistånd än fattiga länder hade önskat. Men inte heller EU fick igenom sitt krav. SVT:s klimatreporter Calle Elfström har gått igenom COP-29-avtalet.

Avtalet säger att rika länder ska ge ”minst 300 miljarder dollar” om året fram till 2035 till fattiga länder, som kompensation för effekterna av klimatförändringarna. Pengarna kan komma från alla typer av källor, både offentliga och privata. Det finns inga bestämmelser hur mycket som ska vara rent bistånd, trots att fattiga länder tidigare krävt att allt ska vara just bistånd från offentliga medel.

I överenskommelsen finns inga tydliga referenser till förra årets beslut om att ”ställa om från fossila bränslen”, trots att EU hade krävt det. Faktum är att fossila bränslen inte alls nämns, vilket kritiker menar är en en försvagning från tidigare år.

Det har tidigare funnits krav om en särskild pott pengar till gruppen ”Least developed countries” som samlar de fattigaste länderna under COP-mötena samt till önationer som är extra utsatta för klimatförändringarna. Men avtalet nämner inte sådan pott, även om deras behov uttryckligen nämns på flera ställen.

Inga krav på Kina

Den tidigare uppdelningen mellan rika och fattiga länder, givare och mottagare, står fast. Därmed ställs inga krav på att länder som Kina och Saudiarabien ska vara med och betala. De uppmuntras dock att bidra frivilligt.

Kraven från fattiga länder under mötet var 1 300 miljarder dollar per år. I avtalet ”uppmanas ” rika länder att försöka nå den summan, men utan tvång. En ny plan för hur det ska kunna nås ska redovisas till nästa COP-möte i Brasilien 2025.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.