Ahmadreza Djalali greps under en konferensresa i Iran 2016 för spioneri. Han har sedan dess dömts till döden, en dom vars verkställande skjutits upp flera gånger.

Svenska myndigheter och bland annat Amnesty har sedan dess försökt att få honom fri, men utan framgång.

Iran har konsekvent vägrat förhandla om Djalalis frihet, enligt den svenska regeringen. Han var inte en del av fångutväxlingen där Johan Floderus och Saeed Azizi byttes mot massmördaren Hamid Noury.

– Till Ahmadreza Djalali och hans familj vill jag säga att regeringen och säkerhetstjänsten gjorde stora ansträngningar för att er make och pappa skulle vara en del av dagens operation. Tyvärr vägrar Iran att erkänna honom som svensk medborgare, sa utrikesminister Tobias Billström (M) på lördagen.

Professorn: Fallen mycket olika

Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms Universitet, säger i Agenda att Djalalis fall väsentligt skiljer sig från Floderus och Azizis.

– Vi hade tydliga indikationer på att det handlade om gisslan för att sätta press på regeringen i Sverige. Djalali greps i Iran när relationen mellan Iran och Sverige var helt normal. Iran hade ingen anledning att sätta press på eller kräva något av Sverige. Anklagelserna var väldigt allvarliga, det värsta man kan bli anklagad för: spioneri för Israel, Irans huvudfiende, säger han och understryker att Djalali endast var iransk medborgare vid gripandet.

Möjligheterna för Sverige att få Djalali fri ser Said Mahmoudi, nu när man släppt Hamid Noury, som mycket små.

– Jag bedömer att det är betydligt svårare, nästintill omöjligt.

Hör Vida Mehrannia om sin syn på regeringens agerande i klippet ovan.