Kriget gav en energikris och chockpriser på energi och el i hela EU. Den nya rapporten visar att EU:s hushåll och företag har lyckats minska gasförbrukningen med 18 procent.

Samtidigt har mängden nyinstallerad sol- och vindkraft slagit nya rekord – en ökning med 50 procent 2022 och ännu mer väntas 2023. På två år tillkommer förnybar el motsvarande 25 normalstora kärnkraftverk. 

– EU vände energikrisen till en möjlighet att öka tempot i omställningen, sa EU:s energikommissionär, Kadri Simons när rapporten presenterades.

Allt är inte ljust

Bristen på gas gjorde, särskilt i början av kriget, att användningen av olja och kol ökade i flera länder. Subventioner till fossila bränslen har istället ökat.

EU:s nye klimatkommissionär Vopke Hoekstra från Nederländerna lovar att subventionerna skall bort. 

– Ökningen av olja och kol är tillfällig och EU har trots allt minskat utsläppen med 3 procent senaste året, sa han.

EU:s länder har minskat oljeimporten från Ryssland med 90 proncet. Gasimporten har minskat med 75 procent. EU har istället köpt mer från Norge och USA vilket möjliggjorts tack vare att nya terminaler för flytande naturga, LNG, har byggts på rekordtid . Hushåll har köpt värmepumpar som aldrig förr.

Utöver det kommer besparingar. Under peaktimmarna förra vintern minskade förbrukningen mer än fem procent. Sverige har till och med lyckats spara åtta procent el senaste året – lika mycket som de avstängda reaktorerna Ringhals 1 och 2 producerade.

Visserligen har krisen pressat ekonomin vilket fått flera länder att tona ner klimatarbetet. Men energimyndigheten menar att för EU som helhet har konsekvenserna varit bra för den gröna omställningen.

– Det är ett trendbrott när det gäller hur både investeringar och medvetenheten ökar. EU har fattat många viktiga beslut. Folk förstår bättre att energi kan vara en bristvara, och det är en viktig faktor för omställningen framåt, säger Martin Johansson enhetschef på Energimyndigheten.