Kriget i Gaza har lett till växande protester mot vapenhandel med Israel. Flera människorättsorganisationer har stämt stater på grund av det militära stödet, bland andra Danmark och Frankrike.

Sverige handlar med försvarsmateriel med flera olika israeliska företag och har även en försvarsattaché i Israel.

Kritik mot handeln

Pierre Schori, tidigare FN-ambassadör, diplomat och socialdemokratisk politiker, vill att regeringen redovisar vilken typ av vapenhandel som pågår och att försvarsattachén kallas hem.

– Varför har man en försvarsattaché? Vi vet att det är för ömsesidig vapenhandel men det är tid att kalla hem personen.

Som enda svenska parti kräver Vänsterpartiet att Sverige bryter all militär kontakt med Israel.

– Det är vansinne att Sverige har militära samarbeten med Israel i dag, sa Nooshi Dagostar i februari till TT.

Sveriges avtal med Israel

Försvarsmakten slöt den 25 oktober 2023 ett miljardavtal med Israels största vapentillverkare Elbit Systems. Avtalet avser inte direkt krigsmateriel utan en digitalisering av försvarets kommunikationssystem.

Uppdraget sträcker sig över tio år och kostar sammanlagt 1,7 miljarder kronor.

Dessutom säljer Malmöföretaget Aimpoint rödpunktssikten till en israelisk vapenproducent. En produkt som inte klassas som militärt materiel, även om det kan användas i det avseendet såväl som i jakt.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) skriver att man 2022 tillät följdleveranser till privata israeliska aktörer. Då ska det ha rört sig om ”komponenter som vid den ursprungliga utförseln ej utgjorde krigsmateriel”.

– Sverige verkar inte ha exporterat vapen till Israel sedan länge. Det finns komponenter som har exporterats och det är otydligt vad man gör i Israel med dem – om det går till vapen som används av Israel eller går till vapen som exporteras till tredje land, säger Pieter D. Wezeman, forskare på Sipri.