Spelet om den spanska regeringsmakten är på väg in i en ny omgång när 37 miljoner röstberättigade spanjorer går till valurnorna på söndagen. 

Valet är landets tredje sedan 2015. Nuvarande premiärminister Pedro Sánchez, från socialdemokratiska PSOE, kom till makten först förra sommaren efter att ha lyckats fälla konservative Mariano Rajoy i en misstroendeomröstning kopplad till en korruptionsskandal kring Rajoys Partido Popular. 

Sánchez utlyste söndagens nyval sedan hans minoritetsregering misslyckats med att få sin budget godkänd av parlamentet.

Kataloniens självständighetsrörelse spökar

Trots att Spanien fortfarande kämpar med en relativt hög arbetslöshet är det inte den politikerna talar om inför söndagens val kommit att handla mer om ideologiska frågor och den katalanska självständighetsrörelsen fortsätter att sätta spår i rikspolitiken.

– Det här är inte att val om ekonomin, vilket är en annorlunda situation än vad vi är vana vid sedan 20 år tillbaka, säger Juan Rodríguez Teruel, statsvetare vid unviersitetet i Valencia, till BBC. 

– Kampanjerna har hållit sig kring identitetsfrågor, framförallt frågan om Katalonien. 

Spaniens regioner har alla ett stort mått av lokalt självstyre, bland annat kring sjukvård och utbildning. Socialdemokraterna i PSOE har länge försvarat denna modell. Sànchez inledde som premiärminister budgetförhandlingar med mer långtgående separatiströrelser som sitter i parlamentet, något han kritiserats hårt för av landets högerpartier och också var en delförklaring till att Sànchez tvingades utlysa detta nyval.

Missnöjet har varit stort i övriga Spanien när Kataloniens för två år sedan försökte bryta loss sin relativt välmående region och bilda en självständig stat. Regeringen i Madrid slog ner försöken och rättsprocesser pågår fortfarande mot flera katalanska ledare. 

Upprördheten är en av förklaringarna till högernationalistiska Vox framväxt i opinionen. Partiet vill bland annat helt centralisera den politiska makten till Madrid.

Finanskrisen har skakat maktpartierna

Spaniens politiska karta har överlag successivt fragmenterats de senaste åren, mycket till följd av missnöje med regeringspartiernas hantering av finanskrisen 2008 som drabbade Spanien hårdare än många andra europeiska länder. 

De traditionella statsbärande partierna PSOE och Partido Popular är numera beroende av stöd från andra partier för att nå en majoritet i landets parlament.

Sánchez PSOE ser enligt opinionsundersökningar ändå ut att knipa platsen som största parti, men långt från en egen majoritet, rapporterar nyhetsbyrån AP. En möjlig koalitionspartner skulle kunna vara vänsterpartiet Podemos, men Sánchez skulle då troligtvis behöva stöd av ytterligare småpartier för att uppnå en majoritet. 

Vox skulle kunna ta plats i en högerkoalition

På högerkanten har Partido Populars nya ledare, Pablo Casado, öppnat för ett samarbete med liberala Ciuadadanos och valets uppstickare, högernationalistiska Vox. En sådan koalition har redan visat sig möjlig i det regionala styret i Andalusien. 

Problemet för Casado är att Ciudadanos tydligt har markerat att de inte är beredda att sätta sig i en regering tillsammans med Vox.

Ciudadanos kan få nyckelroll

Spanska bedömare har även spekulerat om att PSOE och Ciudadanos skulle enas i en möjlig mitten-vänster-regering, men båda partier har hittills visat sig avvisande till ett sådant samarbete.

– Jag är osäker på om de kan hålla den inställningen om resultatet skulle ge dem möjlighet att ingå en sådan regeringskoalition, säger Juan Rodríguez Teruel, till BBC.

Trycket på Ciudadanos kommer att vara mycket, mycket, hårt.

Mycket är dock oklart in i det sista, då en tredjedel av väljarna in i det sista fortfarande säger sig vara osäkra på vem som ska få deras röst.