De tre stora EU-länderna enades tillsammans med Malta i ett möte på Valletta för några veckor sedan om principerna för en omfördelning av de flyktingar och hjälpsökande som plockas upp från fartyg i Medelhavet.
Även EU:s nuvarande ordförandeland Finland fanns med vid mötet, liksom EU-kommissionen som lovat att stödja och koordinera uppgörelsen.
Nu ska helst även övriga EU-länder fås med i båten.
– Processen är på gång och vi ser fram emot att få med så många länder som möjligt att engagera sig. Men det här är bara en av lösningarna vi tittar på, säger Finlands inrikesminister Maria Ohisalo på väg in till mötet.
Nordiska nej
Sverige tillhör dock inte de sugna.
– Nej, det är klart att vi kommer att diskutera läget, men att vi ska delta i de här temporära lösningarna är inget besked jag tänker lämna, säger migrationsminister Morgan Johansson (S).
– För Sveriges räkning så har vi redan gjort mer än nästan något annat EU-land när det gäller flyktingmottagning under de senaste fem åren så det är kanske inte vi som i det här läget ska stå först i kön, säger Johansson.
– Även om våra siffror har gått ner väldigt mycket så är det fortfarande så att vi har fler asylansökande per capita än vad Italien har – och det tycker jag också att man ska vara medveten om, säger migrationsministern.
Även Danmark säger nej till att vara med.
– Det kommer bara att betyda att ännu fler fartyg kommer att åka mot europeiska hamnar, anser utlännings- och integrationsminister Mattias Tesfaye.
– Vi har i stället bett FN om att få ta emot syriska kvotflyktingar från flyktinglägren i Turkiet, säger Tesfaye till nyhetsbyrån Ritzau.
Hoppas på Ylva
Sverige hoppas i sin tur på att EU-länderna till sist ska kunna enas om de förslag som EU-kommissionen lade fram redan för tre år sedan om ett permanent system för att hantera stora flyktingströmmar.
– Vår linje är ju att vi vill ha en permanent omfördelningsmekanism gjord på det sätt som Dublinreformen skissar ut. De här temporära lösningarna tenderar att bara bli ett fåtal länder som deltar i, säger Morgan Johansson.
Inom EU-kommissionen kommer arbetet med asylreformen från den 1 november att tas över av Ylva Johansson – om hon godkänns av EU-parlamentet.
– För det första är jag övertygad om att hon blir kommissionär. För det andra vet jag att Ylva Johansson är en oerhört handlingskraftig person, som också har en oerhört stor förhandlingsförmåga. Så jag hoppas att hon kan medverka till att låsa upp en del av de låsningar som har funnits, säger Morgan Johansson.
– Inte helt lätt, naturligtvis, men känner jag Ylva rätt så är det rätt person att göra ett försök, säger migrationsministern i Luxemburg.
Fakta: EU:s asylreform
Efter den mest akuta flyktingkrisen under hösten 2015 lade EU-kommissionen i maj 2016 fram ett omfattande paket för att reformera EU:s asylpolitik. Paketet består av sju lagförslag:
- Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).
- Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.
- Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.
- Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.
- Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.
- Skapa en gemensam asylbyrå.
- Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).
EU-parlamentet har enats om sin linje i samtliga förslag, medan EU-länderna fastnat i stor oenighet – framför allt om Dublinregler och uppehållstillstånd.
När nästa EU-kommission tillträder, sannolikt från den 1 november, har svenska Ylva Johansson och grekiske Margaritis Schinas fått i uppdrag att ta fram en ”ny pakt för asyl och migration”. Johansson har i samband med det lovat att göra en inledande rundresa bland EU-länderna för att få en uppfattning om medlemsstaternas syn på vägen framåt.