I deklarationen går man bland annat med på att kärnkraft också drivs utifrån högsta miljömässiga och säkerhetsmässiga standard samt att rekrytera fler länder. Sverige har varit ett av de drivande länderna bakom avtalet.

– Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) vid ett anförande på lördagen.

Bland länderna som skrivit under deklarationen vid det stora klimatmötet COP28 finns, utöver Sverige bland annat, USA, Frankrike, Sydkorea och Finland.

Initiativet är en del för att nå nettonollutsläpp till 2050. Deklarationen är dock inget bindande avtal.

Sveriges del

TT: Betyder detta att Sverige ska trippla sin kärnkraftskapacitet fram till 2050?

– Det kommer det krävas mycket mer kärnkraft men vi kommer inte att låsa fast en siffra för hur stor del av den kommer att stå för jämfört med andra energislag, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

För att klara ett nettonollutsläpp kommer elbehovet att öka kraftigt. Vägen dit stavas kärnkraft, enligt Ebba Busch.

– Sverige gör ett åtagande att öka kärnkraftsproduktionen men vi kommer också att bidra till ökningen i andra länder, bland annat genom den energiforskningssatsning vi ska presentera framöver.

Enligt Ebba Busch kommer grunden i den svenska kärnkraften ligga i den färdplan som presenterades i mitten av november. I den slås det fast att det ska bli ny kärnkraft med effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer som ska vara på plats senast 2035 och en ”massiv” utbyggnad av kärnkraft till 2045.

”Avgörande”

Magdalena Andersson (S) kommenterade kärnkraftsöverenskommelsen till SVT efter sitt jultal i Årsta i Stockholm.

– Det är ju bra att länder kommer överens om mer fossilfrihet. Det är avgörande för hur vi ska minska klimatutsläppen. Men det som Ulf Kristersson också behöver fokusera på men inte tycks förmå är hur vi ska få mer billig el i Sverige här och nu, säger hon.