Under den drygt två veckor långa klimatkonferensen lades väldigt stort fokus på att diskutera de skador och förluster som kommit från klimatförändringar, berättar Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie.
– Men vi hade förstås velat se att ännu mer fokus läggs på att arbetet med att minska utsläppen. För det är det som kommer göra att vi inte behöver ägna så mycket energi, kraft och pengar till att hantera skador och förluster, säger han i SVT:s Morgonstudion.
Förutom arbetet med utsläppsminskningar hade Frumerie hoppats på mycket större framsteg vad gäller arbetet med att bygga vidare på utfallet från förra årets klimatmöte i Glasgow – som han beskriver som robust.
– Att vi lyckades komma överens mot slutet är ändå ett steg i rätt riktning, säger han.
Gick med på en klimatskadefond
Ursprungligen hade Sverige och EU velat se en annan lösning än den klimatskadefond som man till slut beslutade om. Ett alternativ hade varit att fokusera ländernas insatser på att stärka och utveckla de mekanismer som finns för att kunna hantera skador och förluster, menar Frumerie.
– Men vi såg att det också fanns en väldigt stor efterfrågan från många utvecklingsländer, och inte minst också från civilsamhällets aktörer på att den här fonden skulle etableras. Det var anledningen till att vi från EU:s sida gick med på att inleda det arbetet, säger han.
Vad fonden kommer innebära konkret för svensk del förklarar Frumerie i klippet ovan.