Efter mängder av synpunkter och påtryckningsförsök in i det sista har EU-kommissionens klimatansvariga till sist tagit till orda.
Sida vid sida i Bryssel står sju kommissionärer, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, för att presentera sitt gigantiska klimatpaket, ”I form för 55” (”Fit for 55”, på engelska).
Allt är till för att nå två av huvudmålen i EU:s nya klimatlag: nollutsläpp år 2050, via en 55-procentig minskning av utsläppen år 2030, jämfört med 1990 års nivåer.
Under kontroll?
För att komma fram krävs rejäla omställningar.
– Det här är ett avgörande decennium i kampen mot kriserna för klimatet och den biologiska mångfalden. EU har satt ambitiösa mål och nu presenterar vi hur vi kan nå dem, skriver kommissionens klimatansvarige viceordförande Frans Timmermans på Twitter.
En hel rad omfattande förslag läggs nu fram, med allt från helt nya bitar till ändringar och tillägg till nuvarande klimatregler.
Klimattull
Bland annat föreslås skapandet av en sorts klimattull – förkortad CBAM på engelska (climate border adjustment mechanism) – som ska läggas på ett antal utvalda varor som importeras från länder med lägre ambitioner på miljöområdet.
Inledningsvis berörs dock endast gödningsmedel, cement, aluminium, stål och elektricitet.
Vi använder bara det här på områden där det finns ett stort innehåll av koldioxidutsläpp (i produktionen), förklarar en av de EU-tjänstemän som ligger bakom de nya förslagen.
Systemet ska vara i bruk från den 1 januari 2026 – om bara EU:s medlemsländer och EU-parlamentet dessförinnan kan ge sina klartecken.
Inga bilutsläpp
Andra åtgärder är ändringar i handeln med utsläppsrätter, för att även få in sjötrafik, vägtransporter och byggande. Nya utsläppsgränser kommer sedan i praktiken att innebära ett förbud för försäljning av nya bensin- och dieselbilar om drygt tio år.
2035 ska alla nya bilar vara utsläppsfria. Om du före det kan uppfinna en förbränningsmotor som inte släpper ut någonting går det bra. Men en teknik som tillverkar koldioxid kommer inte att tillåtas, säger ytterligare en av kommissionens tjänstemän.
På vägen till 2035 sätts nya mål om att minska utsläppen i gram per kilometer med 55 procent, i stället för nuvarande mål om 25 procent.
Flyg och fartyg
Nya målsättningar ska också sättas upp när det gäller hur stor del av energin som ska vara förnybar, både allmänt och när det gäller olika drivmedel.
Exempelvis måste det ingå hållbart bränsle i allt det flygbränsle som tankas i EU år 2030. Fram till dess får dessutom tillverkarna skyldighet att öka den hållbara andelen i sitt bränsle.
De nya förslagen ska nu i sedvanlig ordning avhandlas och godkännas av EU:s medlemsländer och av ledamöterna i EU-parlamentet. De första klartecknen väntas inte förrän under första halvåret 2022, då Frankrike agerar ordförandeland i EU:s ministerråd.
EU:s klimatlag
EU-länderna och EU-parlamentet har i år enats om en klimatlag, med ett bindande mål om att EU kollektivt ska vara klimatneutralt år 2050. I övrigt består lagen främst av regler för hur utsläppsminskningarna ska granskas och uppdateras fram till dess.
I klimatlagen ingår även att EU till år 2030 ska ha minskat sina utsläpp med minst 55 procent, jämfört med 1990 års nivåer. EU-parlamentet tryckte på för högre krav, men nöjde sig med 55 efter löften om tydliga krav när det gäller hur mycket som ska räknas när det gäller kolsänkor, som exempelvis skogen.
I klimatlagen ingår även att nya utsläppsmål på vägen ska tas fram till år 2040. Dessutom ska ett klimatpolitiskt råd inrättas med 15 experter, varav max två från samma land.