De nya förslagen väntas bestå av tolv delar och är det största klimatpaketet som kommissionen har presenterat hittills.
Bland förslagen finns bland annat bensinförbud och så kallade klimattullar. Tullarna innebär att företag som exporterar varor till EU ska betala en avgift som motsvarar kostnaden som de europeiska företagen nu får eftersom att de ska bli mer klimatvänliga, förklarar SVT:s Erika Bjerström:
– Företagare utanför EU ska alltså inte kunna tjäna på att konkurrenterna i Europa har tuffa miljökrav. Det här kommer det bli en jättediskussion om, eftersom det kommer betraktas som ett handelshinder, säger hon.
Risk för ökade kostnader på individnivå
En annan del i klimatpaketet handlar om att transporter, byggnader och sjöfart ska inordnas i ett system som man kallar för handel med utsläppsrätter. En farhåga som finns är att det kommer öka kostnaderna på individnivå för de som bor i EU-länder.
– Det innebär att det kommer bli dyrare och dyrare för företag att köpa drivmedel och där finns det nu en farhåga om att den kostnaden kommer puttas över på konsumenterna. Till exempel att det kommer bli dyrare för enskilda personer att värma upp sin bostad eller att internetshoppa, säger Erika Bjerström.
Mest ambitiösa paketet hittills
Klimatpaketet väntas vara en av de dominerande EU-frågorna under kommande år. En del som redan diskuteras är om planen som presenteras är tillräckligt ambitiös för att klara målen.
– Det här är nog det mest ambitiösa reformpaketet på klimatsidan hittills i Europa och därmed också i världen, säger Johan Rockström, klimat- och miljöforskare vid Stockholms universitet.
Men frågan är om målen låter mer ambitiösa än vad de egentligen är. När EU säger att utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 har man satt startpunkten redan på år 1990.
– Det enda sättet att bli klimatneutrala till 2050 är att halvera utsläppen ungefär varje årtionde, men det gör man inte eftersom man sätter 1990 som startpunkt. Därför tar man ganska lätt på de första årtiondena när verkligheten är att man måste hålla en ganska hög takt, säger Johan Rockström.
Fakta: EU:s klimatmål
EU-länderna och EU-parlamentet har i år enats om en klimatlag, med ett bindande mål om att EU kollektivt ska vara klimatneutralt år 2050. I övrigt består lagen främst av regler för hur utsläppsminskningarna ska granskas och uppdateras fram till dess.
I klimatlagen ingår även att EU till år 2030 ska ha minskat sina utsläpp med minst 55 procent, jämfört med 1990 års nivåer. EU-parlamentet tryckte på för högre krav, men nöjde sig med 55 efter löften om tydliga krav när det gäller hur mycket som ska räknas när det gäller kolsänkor, som exempelvis skogen.
I klimatlagen ingår även att nya utsläppsmål på vägen ska tas fram till år 2040. Dessutom ska ett klimatpolitiskt råd inrättas med 15 experter, varav max två från samma land.
(TT)