Hundskall blandas med människoröster i bakgrunden när TT når Alfredo Romero i Venezuelas huvudstad Caracas.
Alfredo Romero, ordförande för Foro Penal som arbetar med politiska fångars rättigheter, stänger dörren om sig och konstaterar att frivilligorganisationen har vuxit i takt med att fler har gripits vid protesterna mot president Nicolás Maduro som fortsätter, år efter år.
-Regeringen säger att de är kriminella, att de är terrorister som motsätter sig lagen, men ger dem inte möjlighet att försvara sig mot anklagelserna. Regeringen kommer aldrig att erkänna att de håller folk fängslade av politiska skäl, säger Romero.
Drygt 2 000 personer har gripits sedan årsskiftet i samband med protesterna mot regimen, omkring 850 av dem är fortfarande häktade, enligt Foro Penals statistik. Merparten av de frihetsberövade under året greps under en och samma vecka i slutet av januari, under de omfattande demonstrationer som hölls i samband med att oppositionsledaren Juan Guaidó utropade sig till interimspresident, säger Romero.
Hålls utan rättegång
Den genomsnittliga personen att gripas är en ung man som deltar i oppositionens protester och bor i ett av landets fattigare områden. Personerna förs vanligtvis till häkten, där de hålls i mörka celler i veckor, ibland månader, för att sedan släppas.
-Jag skulle säga att 99 procent av de politiska fångarna aldrig döms. De tillåts inte heller att försvara sig eftersom det aldrig hålls någon rättegång. De åtalas, men åtalen pågår i flera år och domstolsförhandlingen kan skjutas upp 15–20, ibland 50 gånger, säger Romero.
En mindre andel av de politiska fångarna torteras, ofta genom skenkvävning med plastpåsar som förs över huvudet – enligt Alfredo Romeras beräkningar handlar det om runt 15 procent av de politiska fångarna.
Men i de flesta fallen nöjer sig myndigheterna med att låta fångarna klara sig på ett minimum av mat och vatten, utan att kunna tvätta sig.
”Metoden fungerar”
Alfredo Romero säger att syftet med fångenskapen är att skrämma demonstranter från att fortsätta protestera. Och tyvärr har metoden visat sig effektiv, säger han:
-Låt oss säga att du är en 21-åring som grips och förs till ett häktescenter. När du släpps igen återvänder du till ditt kvarter och berättar för din familj och dina vänner om tiden i fångenskap. Många kommer att avskräckas från att demonstrera. Regeringen har varit väldigt framgångsrik i att använda den här metoden för att utöva politisk kontroll.
Fakta: Foro Penal
Venezuelansk människorättsorganisation som grundades 2005 med huvudkontor i Caracas.
Erbjuder bland annat rättslig hjälp till de som utsatts för godtyckliga gripanden eller tortyr.
Har fler än 200 anknutna advokater runt om i landet.
Får uppgifter om gripanden genom samtal från vänner, anhöriga och andra demonstranter, som sedan bekräftas. Den egentliga siffran kan därför vara högre eftersom det finns en risk för att alla fall inte rapporteras.
Samarbetar med svenska människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.
Källa: Foro Penal
Fakta: Styret i Venezuela
Landets alltmer auktoritäre ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.
I valet 2015 förlorade hans Socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.
Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet som hölls i maj förra året. Deltagandet i valet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.
Källa: Landguiden/UI