Stödet för att införa euron i Sverige har ökat – och motståndet har minskat markant – under den senaste tiden, visar flera opinionsmätningar.

Men trots detta ser professor emeritus Lars Calmfors det inte som sannolikt att Sverige kommer att ansluta sig till eurosamarbetet inom de närmaste åren.

– Det krävs något dramatiskt i ekonomin eller politiken för att frågan ska bli aktuell, säger Calmfors, som leder en ny euroutredning på uppdrag av Stiftelsen Fritt Näringsliv.

”Kronan och kriget påverkar”

Svenskarnas opinionsförskjutning i eurofrågan kan antas hänga ihop med två faktorer, enligt Calmfors, som även ledde Sveriges statliga euroutredning för nästan 30 år sedan.

– Dels har kronan varit svag, och dels har Rysslands anfallskrig mot Ukraina fått många att tänka om när det gäller Sveriges plats i Europa, säger Calmfors till SVT Uutiset.

Färre än hälften är emot

För fem år sedan var 60–70 procent emot euron i Sverige, medan cirka 20 procent var för, visar SCB:s siffror. Men efter det har opinionsläget i eurofrågan förändrats relativt mycket.

I år är det färre än hälften, cirka 46 procent, som är emot att införa euron, och cirka 34 procent som är för, enligt SCB:s siffror från maj månad. Resten, ca 20 procent, var osäkra i frågan.

Den nationella SOM-undersökningen från förra året visade ett liknande mönster. 43 procent var emot att införa euron, 30 procent mot och 27 procent svarade ”varken eller”.

En ny utredning i gång

Förra veckan blev det klart att Calmfors har fått som uppgift att leda en ny utredning om eurofrågan, som ska presenteras till hösten 2025.

Utredningen har beställts av näringslivets stiftelse, Stiftelsen Fritt Näringsliv, som har försäkrat att ”utredningen kommer att arbeta på samma oberoende sätt som en statlig utredning”.

Calmfors har redan förklarat för SVT Uutiset hur processen för att införa euron skulle gå till i Sverige.

I videon intervjuas nationalekonomen Lars Calmfors om hur han ser på eurofrågan i dagens läge.