Sommaren 2019 fick Isof i uppdrag av regeringen att ta fram ett handlingsprogram för hur minoritetsspråken i landet kan främjas och stärkas. Efter ett antal workshops och diskussioner med över hundra talare och bärare av de nationella minoritetsspråken har Isof i sitt förslag valt att sätta individen i centrum.

Olika typer av insatser behövs

Handlingsprogrammet som regeringen fick ta emot i början av september innehåller förslag på insatser på kort och lång sikt. Fokus ligger på utbildning, stegen från förskola till högre utbildning och forskning. Till exempel står det att det behövs fler lärare i nationella minoritetsspråk.

I handlingsprogrammet finns även förslag på insatser som gäller bland annat informationsförmedling, kultur och media.

Statistik efterfrågas

Enligt Isof är det viktigt att antalet invånare som talar ett nationellt minoritetsspråk kartläggs. I handlingsplanen formuleras behovet på följande sätt:

Revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken är beroende av att språken har talare som kan och vill föra över kunskaper i språken till nästa generation. En naturlig utgångspunkt för att mäta effekten av olika revitaliseringsåtgärder är därför att regelbundet och långsiktigt göra uppskattningar av antalet talare av de nationella minoritetsspråken.

I Sverige förs det ingen statistik över modersmål, till skillnad från i t ex Kanada, Australien och Finland, enligt Isof, och det är svårt att uppskatta hur många som talar ett nationellt minoritetsspråk.

Utöver Isof har även Europarådet påtalat bristen på statistik i sina granskningar av Sveriges åtaganden under den europeiska språkstadgan.