Av de fem nationella minoritetsspråk i Sverige är finskan störst. Förra läsåret (2022/2023) var över 8000 grundskoleelever berättigade att läsa språket som modersmål men ändå deltog bara 54 procent av dem i undervisningen.
– Vi gör löpande insatser för att det ska bli ännu fler som ska ta del av sin rätt till undervisning, säger Helena Lundgren, utbildningsråd på Skolverket och fortsätter:
– Vi har bland annat tagit fram en blankett där huvudmän kan använda sig av för att informera om rätten att läsa modersmål. De kan också använda den för att ta in anmälningar om modersmålsundervisning.
Antalet berättigade grundar sig i anmälningar av föräldrar
I Sverige för man inte statistik över modersmål. Skolverkets siffror om berättigade elever grundar sig på anmälningar som myndigheten har fått av olika huvudmän, till exempel kommuner.
De olika huvudmän i sin tur får sina siffror av föräldrar som till exempel i samband med att deras barn börjar skolan anmäler deras modersmål eller önskan till modersmålsundervisning.
Lärarbristen påverkar elevernas deltagande
Trots att andelen elever som läser finska som modersmål i grundskolan ligger vid genomsnittet i jämförelse med de andra fyra nationella minoritetsspråken i Sverige, har finska fortfarande det högsta antalet elever.
Deltagandet i jiddisch är exempelvis procentuellt högre – men endast drygt 20 barn deltar i undervisningen i praktiken.
– Det språk av de nationella minoritetsspråken där minst andel av de som är berättigande faktiskt deltar i undervisningen är romani chib. Där vet vi att lärarbristen är en stor bakomliggande faktor, säger Lundgren.
Jämfört med alla andra minoritetsspråk i Sverige ligger deltagarandelen för finska och samiska nära genomsnittet (57 %) när man jämför med alla språk där man ger modersmålsundervisning i Sverige idag.
Mer om barnens tvåspråkiga utveckling och hur man kan främja den som förälder i senaste avsnittet av 15 minuter från Uutiset.