Vetenskap

Här levde mastodonter för två miljoner år sedan

Uppdaterad
Publicerad

Analyser av riktigt gamla jordlager kan nu avslöja att norra Grönland hade ett rikt växt- och djurliv för två miljoner år sedan. Forskare har hittat spår av arvsmassa från bland annat harar, gäss och till och med från en mastodont.

 – Jag skulle inte vilja byta ut känslan av den här upptäckten ens för en miljon dollar. Det är helt fantastiskt, säger Eske Willerslev.

Nu växer en helt ny bild fram av hur Grönland såg ut för två miljoner år sedan. Fragment av urgammal arvsmassa (dna) som har sparats i infrysta sedimentlager kan nu berätta om ett landskap som är väldigt olikt dagens isklädda stenöknar.

Björkar och harar

För två miljoner år sedan var det 11 till 19 grader varmare på Grönland än vad det är idag. Dna-fragmenten visar att här fanns en blandskog bestående av popplar, björkar och tujor som är ett cypressliknande barrträd. Gnagare, harar, renar och gäss vandrade runt här men det finns också spår av marina djur som trivs i mycket varmare vatten än vad det är på Grönland idag.

Eske Willerslev är evolutionsgenetiker vid Köpenhamns universitet och leder den forskargrupp som gjorde upptäckten. Han fick en rejäl överraskning när de analyserade den gamla arvsmassan:

– Vi hittade dna från en mastodont som ingen någonsin tidigare har trott har funnits på Grönland, säger han.

Dog ut för 10 000 år sedan

Mastodonter är en avlägsen släkting till mammuten och dog ut när istiden gick mot sitt slut för 10 000 år sedan.

Fragmenten av arvsmassa från mastodonten och de andra djuren och växterna har bevarats eftersom de binder till olika mineraler i marken. Därefter har jordlagret frusits in och bevarats ända till idag.

– Dna som är två miljoner år gammalt är häpnadsväckande och går mycket längre tillbaka i tiden än vad man tidigare har lyckats utvinna ur sedimentlager, säger Love Dalén som är professor i evolutionär genomik vid Stockholms universitet.

I sådana här jordlager hittades två miljoner år gammalt dna. Foto: Svend Funder

Har analyserat mammuttänder

Själv har Love Dalén analyserat dna från mammuttänder som har legat infrysta i den sibiriska permafrosten. En geologisk datering visar att den levde för 1,2 miljoner år sedan.

Analyser av tänder och växtdelar ger kunskap om just dessa individer. Men när man har analyserat sediment får man fragment från hela ekosystemet och därmed en mycket rikare helhetsbild.

– Det här är riktigt spännande resultat och öppnar upp för en mängd forskningsområden för att undersöka hur ekosystem har förändrats mellan istider som har kommit och gått, säger Love Dalén.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.