För fem år sedan slog regeringens särskilde missbruksutredare Gerhard Larsson fast att det fanns omkring 10.000 svenskar som regelbundet dopade sig med anabola steroider och andra hormonpreparat. I en ny fördjupad utredning har han, tillsammans med ett 50-tal av landets främsta experter, kommit fram till att det snarare handlar om tre gånger så många.

Ökar bland kvinnor och ungdomar

– Vi bedömer att 30.000 svenskar är regelbundna användare av dopningspreparat och att ytterligare cirka 10.000 är tillfälliga användare utan att vara beroende, säger Gerhard Larsson.

Han är nu är ordförande i den expertgrupp som tagit fram en första samlad nationell kunskapsöversikt i dopningsfrågan. Den visar att missbruket av dopningspreparat har blivit vanligare bland män men också bland kvinnor, yngre personer och vanliga motionärer som vill se attraktiva ut. Debuten sker ofta i övre tonåren.

Experterna delar in dopningsmissbrukarna i tre grupper:

• Atleterna - Idrottare som vill förbättra sina idrottsprestationer genom att dopa sig till ökad styrka, kraft, snabbhet och explosivitet.
• Esteterna – Består av gymtränande motionärer och tävlande inom kroppsbyggning och fitness. Deras mål är att bygga en muskulös, vältränad kropp med låg procent av underhudsfett. Förhoppningen är att bekräftas och beundras av andra i samhället samt ge en bild av självdisciplin och hälsosamt leverne.
• Våldsverkarna – Personer som dopar sig för att vinna makt och status i till exempel kriminella kretsar. De vill inge rädsla och respekt hos motståndare genom ökad aggressivitet och styrka.

Svåra biverkningar

Hälsoriskerna med dopning är enorma. Till listan av biverkningar hör bland annat  hjärtsjukdom, leverskador, impotens, infertilitet, depression och psykoser.

Män som dopar sig kan dessutom drabbas av minskad testikelstorlek och bröstkörteltillväxt, så kallade bitchtits. Kvinnor kan råka ut för menstruationsrubbningar och kraftig klitoristillväxt som kan bli så påtaglig att den kräver kirurgi.

Dopningsmissbrukarna riskerar också sina liv. En mindre studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har visat att dopningsmissbrukare löper tio gånger högre risk att dö i förtid.

Svårt att få hjälp – trots risker

Men trots de allvarliga riskerna finns det inte mycket hjälp att få för den som vill sluta, menar Gerhard Larsson.

– Kunskapen om utredning och behandling av dopningsberoende har varit bristfällig inom behandlingsvärlden i Sverige. Det finns bara en mottagning i Sverige som erbjuder specialiserad vård för personer med dopningsproblematik. Vi skulle behöva åtminstone ytterligare fem likartade mottagningar i landet.

Riktlinjer saknas

Han tycker även att det är en allvarlig brist att det fortfarande saknas nationella riktlinjer för hur sjukvården ska behandla de dopningsberoende.

– Bristen på vårdplatser leder till att en del med långvarigt dopningsmissbruk hamnar i utanförskap och kriminalitet och en hel del dör till och med i förtid, säger Gerhard Larsson.

Förslag: fler dopningsmottagningar

I den nya utredningen förslår Gerhard Larsson och de andra experterna att man ska inrätta ett nationellt kompetenscentrum för dopningsproblematik i Örebro och att man sedan successivt inrättar ytterligare fem regionala mottagningar som Dopningsmottagningen i Örebro kan backa upp.

Gruppen har även tagit fram förslag på vårdprogram och nationella riktlinjer.

– Nu hoppas vi att regeringen ska skjuta till pengar så att det här blir verklighet, säger Gerhard Larsson.