För att tillverka bränsle till den fjärde generationens kärnkraft på ett effektivt sätt krävs att kärnavfallet från dagens kärnkraft upparbetas. Det klyvbara material som fortfarande har mycket energi att ge, bland annat plutonium, separeras ut för att bli nytt bränsle. Problemet är att man av samma plutonium också kan göra kärnvapen.

Rent plutonium

En lösning ligger i att sortera ut fler ämnen i upparbetningen.

– Vi gör så att man inte kan få rena strömmar av plutonium genom att blanda det med de andra tunga ämnena i kärnavfallet, och då går det inte att använda till vapen, säger professor Teodora Retegan Vollmer, professor i kärnkemi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Generation-fyra bygger på att alla tunga kärnämnen som finns i kärnavfallet ska användas. Det är ämnen som man i dagens reaktorer inte kan utvinna energi ur, som americium, curium, neptunium men också uran-238.

Sämre egenskaper

 Närvaron av de här ämnena gör att bränslet får betydligt sämre egenskaper som kärnvapen. Dessutom blir bränslet mycket mer radioaktivt och det gör det svårare att hantera i bombtillverkningen.

Utmaningar

En snabb utbyggnad av fjärde generationens kärnkraft ställer krav på de kontrollsystem som idag finns för att förhindra kärnvapenspridning.

– I den fjärde generationens kärnkraftssystem kommer kärnämneskontrollen bli en utmaning eftersom generation-fyra består av många olika system och de skiljer sig från dagens kärnkraft, säger Sophie Grape, kärnfysiker vid Uppsala universitet.

Hon forskar på kärnämneskontroll och utvecklar tekniker som används vid de kontroller som alla kärnenergianläggningar måste genomgå.

–Det är viktigt att alla kärnkraftsländer bygger upp kontrollmyndigheter som ser till att driften är säker och att kärnavfall inte kommer på avvägar, säger hon.

Se Vetenskapens värld på SVTplay eller på måndag den 6 april, SVT2 20.00.