Nästan 400 ljusår bort cirkulerar planeterna PDS 70B och PDS 70C runt en sol – och runt C finns en disk av damm och stoft, med tillräcklig massa för att tre månar av vår månes storlek skulle kunna vara under bildande där.
Det har forskare nu kunnat fastställa, med hjälp av radioteleskopet Alma i Atacamaöknen i Chile.
”Vårt arbete innebär en tydlig upptäckt av en disk där satelliter kan formas”, säger Myriam Benisty vid universitet i franska Université Grenoble-Alpes och chilenska Universidad de Chile, i ett pressmeddelande från Europeiska sydobservatoriet (ESO).
Bara barnet
Det som är speciellt med det fjärran solsystemet är att det är så pass ungt. Stjärnan planeterna cirkulerar kring – PDS – bedöms vara i det närmaste nyfödd, ynka sex miljoner år gammal, att jämföra med vårt solsystem som är 4,6 miljarder år.
Vi har alla de här vackra teorierna (om hur planeter och månar bildas), men så länge du inte kan testa dem så kan de vara helt felaktiga, säger Benistry till The New York Times.
Forskare tror att planeter bildas ur moln av stoft och gas runt stjärnor. Runt PDS finns en sådan cirkulär disk som kretsar runt stjärnan som en ring. När planeter sedan bildas kan de i sin tur suga åt sig material från den större disken, och få egna små diskar. Förutom att bidra till den egna tillväxten kan diskarna runt planeterna också bilda egna himlakroppar – månar – vilket är vad som verkar ske i det här systemet.
Enorm disk
Planeterna i fråga upptäcktes 2018 respektive 2019 av jätteteleskopet VLT, och de nya upptäckterna ger nya insikter om solsystemet. Disken runt PDS 70C är enorm, lika stor i diameter som avståndet mellan jorden och solen, och 500 gånger större än Saturnus ringar.
Det verkar heller inte finnas någon liknande disk runt planeten B, vilket tyder på att C svälter ut sin granne på stoft.
Forskarna hoppas snart få ännu mer kunskap om PDS-systemets hemligheter. I Atacamaöknen byggs nämligen det extremt stora teleskopet ELT, som när det är färdigt lär riktas mot det unga solsystemet och ge tydligare bilder av vad som försiggår där.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Astrophysical Journal Letters.