Vetenskap

  • Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Bröstcancergener kan få Nobelpriset i medicin

Uppdaterad
Publicerad

Det är många som spekulerar i om årets Nobelpris i medicin ska gå till dem som har utvecklat de nya covid-vaccinen som kom 2020 – mindre än ett par år efter att pandemin startade. Men SVT:s vetenskapsreporter Bodil Appelquist tycker att det är dags att belöna kvinnan som upptäckte generna som kraftigt ökar risken för bröstcancer.

Nu inleds Nobelveckan med att Nobelpriset i fysiologi eller medicin meddelas. Och efter pandemiåren kan alla pristagare, både de som utnämns i år och de som fick priserna under pandemin, se fram mot att få delta i den storslagna Nobelfesten i Stockholm i december.

Vem kan få priset i medicin eller fysiologi i år?

– Jag hoppas på en mycket spännande amerikansk kvinna som heter Mary-Claire King och som av många anses vara drottningen av genetik. Hon har tippats få priset av många. Mary-Claire King är den som hittade de två ärftliga generna BRCA1 och BRCA2 som kraftigt ökar risken för bröstcancer och äggstockscancer. Hennes viktiga forskning ledde fram till att man förstod att viss cancer är ärftlig och att andra gener som ökar risken för andra sjukdomar också kunnat identifieras.

– Mary-Claire King har dessutom engagerat sig i arbetet för mänskliga rättigheter och bland annat kunnat identifiera barn som togs från sina mödrar under diktaturen i Argentina och adopterades bort.

Finns andra som också ligger bra till för medicinpriset?

– En annan upptäckt som kan belönas med nobelpriset i år handlar om den fruktade sjukdomen ALS. År 2006 lyckades två forskarlag oberoende av varandra koppla ett protein, TDP-43, till patienter med ALS och en viss typ av demens, FTLD. Här är det alltså två forskare, en i Japan, Masato Hasegawa, och en i USA, Virginia Man-Yee Lee, som kan få priset.

Coronapandemin – kan det nya vaccinet bli prisat?

– Det mRNA-vaccin som bidrog till att rädda ofantligt många liv under coronapandemin var på tapeten redan förra året i spekulationerna om Nobelpriset. Kanske har tiden nu blivit mer mogen för det. mRNA-vaccinet bygger på en helt ny teknik där vaccinet ger vårt immunförsvar får instruktioner så att det börjar tillverka antikroppar mot angripande virus. Drew Weissman och Katalin Karikó har redan fått det prestigefulla Laskerpriset för sina upptäckter och de båda kan nu stå på tur för ett Nobelpris.

Tidigast 11:30 idag får vi veta vem eller vilka som tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022. Se presskonferensen på SVT Play från 11:25 eller på svt.se.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.