Produktionen av fossila bränslen fortsätter att driva på utsläppsnivåer av koldioxid som är oförenliga med klimatmålen om 1,5 till 2 graders temperaturökning. 

Nu har forskare från flera forskningsinstitutioner tillsammans med FN:s miljöprogram undersökt hur mycket fossila bränslen världens länder planerar att använda fram till 2030 och jämfört det med den minskning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen enligt klimatmålen. 

Fossil produktion ökar

Forskarna kallar den diskrepansen för “produktionsgapet”.

– Det vi upptäckte var ett väldigt stort gap mellan vad länder planerade att släppa ut och vad de har lovat, säger Måns Nilsson, chef för Stockholm Environment Institute som är ett av instituten bakom rapporten. 

Det närmaste decenniet kommer länder att öka fossil produktion med två procent årligen. År 2030 innebär det en dubbelt så hög produktion av fossila bränslen som är förenligt med klimatmålen. För att nå det målet så måste världen istället minska produktionen av fossila bränslen med ungefär sex procent varje år de närmaste tio åren.

Minskning av utsläpp under pandemin

I år har coronapandemin orsakat en tillfällig minskning av energianvändning med ungefär sju procent. Den minskningen är i linje med Parisavtalet. 

– Men det är inte realistiskt att vi kommer att se en sådan minskning de närmaste åren eftersom vi har haft en extrem krissituation i år, säger Måns Nilsson. 

Istället kommer de planer som fanns innan viruset bröt ut i kombination med de stimulans- och återhämtningspaket som regeringar skapat för att få fart på ekonomin att innebära fortsatt ökning av fossil användning.

G20-länderna har i dag lovat över 230 miljarder dollar i åtgärder under coronapandemin till sektorer ansvariga för fossil bränsleproduktion och konsumtion, visar rapporten.

Tillfälle att ställa om 

Det är mycket mer än vad som är vikt till förnyelsebara energikällor som ligger på ungefär 150 miljarder dollar. Forskarna i rapporten pekar på att den trenden måste vändas för att kunna nå klimatmålen.

– Det kanske inte är så konstigt att mycket pengar gått till fossilrelaterade branscher, man vill rädda ekonomin av akuta skäl. Men nu när vi går in i nästa fas som handlar om stora offentliga investeringar i återhämtningspaket som ska löpa under ett antal år, då är det viktigt att vi använder pengarna för att ställa om till mer klimatvänliga energislag, säger Måns Nilsson.

Han anser att coronapandemin innebär en möjlighet för att klara av Parisavtalet.

– Jag tror inte att vi kommer att se i vår livstid en så stor räddningsinsats med så stora mängder lånade pengar att bygga om och bygga nytt i samhället. Det här är vår stora chans att göra rätt sorts investeringar, säger Måns Nilsson. 

Han menar att om vi å andra sidan skulle investera i fossiltunga branscher skulle vi bygga fast oss i gammeldags infrastruktur som skulle omöjliggöra att klimatmålen nås.  

Geopolitiska utmaningar

Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola tycker att det är en viktig rapport och instämmer helt i deras slutsatser. Men han menar att det kan bli svårt att implementera omställningen i praktiken när det gäller att villkora räddningsinsatser för att mildra effekterna av coronapandemin.

– Det finns geopolitisk utmaning för de länder som har stora inhemska reserver av fossila bränslen. När man står där med sin “här och nu-ekonomi”, om den då är baserad på fossilt är det svårt att snabbt ställa om, säger Filip Johnsson.