Forskare har hittat hajtänder från vad som tros vara de sista hajarna som levde i haven kring Antarktis. De avslöjar tidpunkten för när kontinenten till slut isolerades och täcktes av is. Foto: Free images/Rick Hawkins

Då var Antarktis ett hajparadis

Uppdaterad
Publicerad

En gång i tiden lekte hajar i haven runtomkring Antarktis. Fynd från de sista hajarna avslöjar när Antarktis övergick till att bli en kontinent täckt av is.

Temperaturen på Antarktis går sällan över nollstrecket. Det är en av världens kallaste platser och havet runt sydpolen är endast till för riktigt kyltåliga fiskar och djur.

Men så har det inte alltid varit.

För cirka 50 miljoner år sedan var jordens klimat betydligt varmare. Över jorden rådde det på många ställen i princip tropiskt klimat. Även Antarktis, som vid den tidpunkten låg på en betydligt nordligare breddgrad, var en varmare plats än den är idag. Runt Antarktis simmade hajar, rockor, torskfiskar och så kallade havsmusartade fiskar.

Nu har svenska forskare tillsammans med en argentinsk forskargrupp hittat fossil med rester från de hajar som en gång befann sig i haven kring Antarktis.

Fynden visar att övergången från ett betydligt varmare klimat till en istäckt och kylig plats isolerad vid sydpolen måste inträffat betydligt senare än man tidigare trott – närmare bestämt flera miljoner år senare.

– Vi undersökte områden väldigt noggrant och på detaljnivå. Vi blev superglada när vi hittade de första hajtänderna, säger Thomas Mörs, paleontolog vid Naturhistoriska riksmuseet och en av forskarna bakom studien.

Antarktis isolerad

Enligt tidigare teorier trodde man att nedisningen av Antarktis skedde någon gång mellan 42 till 49 miljoner år sedan. Men geologiska undersökningar har på senare tid hävdat att nedisningen måste ha inträffat långt senare. Men några fossiler som stärkt påståendet har inte funnits – förrän nu.

Thomas Mörs är en av de svenska forskarna som deltagit i expeditionerna.

– Vi undersökte området med stor noggranhet för vi ville reda ut om det verkligen fanns en motsättning mellan det geologer och paleontologer sa. Men nu visade det sig att våra fynd stämmer väl överens med det som de geologiska undersökningarna har visat, säger Thomas Mörs.

Forskarna hittade en mängd tandfossiler, bland annat tänder som tillhörde den numer utdöda jättehajen, Carcharocles sokolovi. Dessutom fann forskarna ett mer sensationellt fynd– en fentagg tillhörande en släkting till pigghajen.

Fynden tyder på att hajar simmat i haven kring Antarktis ända fram till runt 34 miljoner år sedan och att nedisningen av Antarktis inte inträffade innan dess.

Den stora förändringen i klimatet hänger ihop med att Antarktis vid den tiden förbands med Sydamerikas spets. När det så kallade Drakes sund sedan öppnades upp mellan de båda kontinenterna började kallare havsströmmar omringa Antarktis. Antarktis blev isolerad och började så småningom täckas av glaciärer.

De nya fynden tyder på att Drakes sund inte öppnade sig förrän för cirka 30 miljoner år sedan och att nedisningen började kort därefter.

Nyfikna pingviner

Hajfossilerna har hittats på Seymourön vid den Antarktiska halvöns nordspets under tre expeditionsresor. Ön har ett kargt landskap och är den enda ö som tillhör Antarktis som inte helt täcks av glaciärer. Trots det är det ändå en minst sagt ogästvänlig plats. De nyfikna pigvinerna på ön förgyllde däremot tillvaron för forskarna. 

– Ön har några väldigt branta kullar och det är svårt att ta sig fram. Det är minst sagt väldigt ansträngande att jobba där. Dessutom hade vi flera dagar av snöstorm och var tvungna att vänta några dagar. Vi hade också några nyfikna pingviner som ville kolla in vad vi gjorde. De springer snabbt fram och vill kolla vad man gör men tappar snabbt intresse, säger Thomas Mörs.

Läs mer:

Kriwet et al: ”Ultimate Eocene (Priabonian) chondrichtyans (Holocephali, Elasmobranchii) of Antarctica”, Journal of Vertebrate Paleontology, 2016. DOI: 10.1080/02724634.2015.1160911

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.