Det är kanske dags att sluta använda kartappen i mobiltelefonen, om du vill få bättre lokalsinne. Foto: Kalle Segerbäck/SVT

Kartappar ger oss sämre lokalsinne

Uppdaterad
Publicerad

När vi tar hjälp av GPS, låter vi bli att använda områden i hjärnan som annars hjälper oss att navigera. Men när vi inte kontinuerligt tränar hjärnan, blir vi också sämre på att hitta rätt.

24 försökspersoner fick försöka orientera sig i en virtuell simulation av stadsdelen Soho i centrala London. Att de fick se staden i en datasimulering var för att deras hjärnor skulle kunna skannas samtidigt.

Hippocampus och prefrontala cortex

I hjärnskanningen undersökte man främst två viktiga områden i hjärnan, som man sedan tidigare vet är viktiga för att hitta rätt. Hippocampus är till exempel viktig vid minnesbildningen, men har också koll på vår rumsuppfattning. Prefrontala cortex, som ligger i pannloben är i stället viktig för att planera saker, och för att kunna fatta beslut.

Det är således hippocampus som ger oss bilder i huvudet om var vi ska någonstans och hur vägen ser ut, medan prefrontala cortex hjälper oss att planera hur vi bäst tar oss dit.

Träna upp hjärnan

När försökspersonerna fick i uppgift att försöka hitta rätt i London utan hjälpmedel, aktiverades områdena i hjärnan. Desto fler gator och valmöjligheter, desto högre aktivitet. Men när personerna i stället fick order om hur de skulle gå, såg man ingen aktivitet alls.

– När vi har teknologi som säger åt oss vilket håll vi ska gå, så stänger hjärnan av intresset för gatorna runt omkring oss, säger Hugo Spiers, en av forskarna i studien. 

När vi inte tränar upp dessa hjärnfunktioner i vardagen, blir vi sämre på att hitta överhuvudtaget. I tidigare forskning har man sett hur taxichaufförer i London som kör utan GPS har större hippocampus än taxichaufförer med GPS.

Gatunätet i olika städer

I nästa steg av studien jämfördes hur mycket hjärnområdena aktiverades i några olika städer i världen. Att hjärnan ständigt aktiveras kanske låter bra, men det är också väldigt energikrävande att ständigt försöka hitta i en krånglig stad. 

Bland annat såg man hur Londons gatunät, med sina många och röriga gator, belastar hippocampus och prefrontala hjärnloben betydligt mycket mer än Manhattans raka gator i New York. 

Denna kunskap kan ha betydelse vid stadsplanering i framtiden, för att människor ska ha möjlighet att sluta förlita sig på sina mobiltelefoner. Men man kan också tänka sig ett annat användningsområde.

– Man kan till exempel titta på hur planlösningen kan förbättras på äldreboenden och på sjukhus, för att äldre med demens ska få det lättare att hitta, säger Hugo Spiers.

Referens: Amir-Homayoun Javadi. Hippocampal and prefrontal processing of network topology to simulate the future. Nature Communications, 2017. DOI: 10.1038/ncomms14652

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.