De gigantiska lurviga djuren bodde på den avlägsna ön St Paul utanför Alaska i Nordamerika. Men för cirka 5.600 år sedan dog de ut. Det varmare klimatet gjorde att sjöarna tids nog torkade ut, vilket hindrade mammutarna från att kunna släcka sin törst.
Överlevde längre än sina släktingar
De flesta av deras släktingar dog ut långt tidigare, för cirka 10.500 år sedan. De flesta av mammutarna förintades på grund av människors jakt samt klimatförändringarna.
Den ullhåriga mammut-gruppen på St Paul lyckades dock överleva 5.000 år längre än de andra då de levde mer skyddat ute på ön i havet.
Men när jorden värmdes upp efter istiden krympte öns landsmassa när isen smälte och höjde havsnivån. Flera av sjöarna på ön försvann, vattensamlingar torkade upp och saltvatten tog sig in till öns övriga vattenreserver.
Bidrog till sin egen undergång
Huvudförfattaren till studien, professor Russel Graham, menar att mammutarna även bidrog till sin egen undergång.
– När de andra sjöarna torkade upp samlades djuren runt vattenhålen, vilket eroderade sediment som hamnade i sjön. Det ledde till mindre och mindre färskvatten, säger han till BBC.
En mammut drack antagligen mellan 70 och 200 liter vatten per dag, vilket får forskarna att tro att de kan ha dött ut väldigt snabbt. Bara en månads torka utan regn hade kunnat orsaka gruppens död.
”Små populationer är mycket känsligare för miljöförändringar”
Love Dalen, professor i evolutionär genetik vid svenska Naturhistoriska Muséet, säger att denna studie på ett bra sätt visar på hur en förhistorisk massdöd kunde gå till.
– I ett bredare perspektiv belyser denna studie hur små populationer är mycket känsligare för miljöförändringar, säger han till BBC.
De allra sista mammutarna, som man känner till i dag, levde på ön Wrangel i Norra ishavet. Man tror att de dog ut för 4.000 år sedan.