De är på jakt efter tidskristallen

Uppdaterad
Publicerad

Snart får vi veta om Asrin, Lima och Max från årets julkalender lyckas förhindra att tiden stannar. Oavsett hur äventyret slutar så fortsätter jakten på den verkliga tidskristallen. Nobelpristagaren och fysikprofessorn Frank Wilczek är hjärnan bakom teorin som har inspirerat årets juläventyr.

Asrin, Lima och Max har blivit antagna till Framtidsakademin, men det är ingen vanlig utbildning de ska gå. Tillsammans ska de ta sig till universums mittpunkt för att laga tidskristallen som skapar tiden i hela universum. Om de misslyckas kommer tiden att stanna dagen före julafton. 

Nobelpristagaren och fysikprofessorn Frank Wilczek är en av dem som följer årets julkalender ”Jakten på tidskristallen”. Han har sitt arbetsrum på Albanova, Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik. År 2012 lade han fram sin teori om verkliga tidskristaller.

Delar av julkalendern har spelats in i korridorerna där han arbetar. I en av Frank Wilczeks favoritscener springer en professor för sitt liv, tätt följd av en enorm robot som säger ”äta professorn”. 

Frank Wilczek, där hans favoritscen utspelar sig. Foto: SVT

– Titta, där sprang roboten! Jag tycker jättemycket om den scenen. Den är väldigt smart och rolig. Jag skrattar för mig själv när jag går förbi inspelningsplatsen, säger Frank Wilczek och pekar mot korridoren där scenen spelades in.

Tidskristaller existerar

Den amerikanske fysikern Frank Wilczek tillträdde som professor vid Stockholms universitet förra året. Samtidigt började han intressera sig för det svenska språket. Att följa julkalendern har varit ett perfekt sätt att lära sig svenska. Han tycker att dialogen är enkel och handlingen spännande.  

När han lade fram teorin om verkliga tidskristaller ansågs de vara omöjliga att skapa, men i år tillverkades faktiskt de första. Tidskristaller finns alltså, men i verkligheten är de något helt annat än den som syns på tv. 

Såhär ser tidskristallen i årets julkalender ut. Den har inte riktigt samma egenskaper som en verklig tidskristall. Foto: SVT

Mönster i tiden

Vanliga kristaller, som diamanter och snöflingor, är uppbyggda av atomer som sitter i regelbundna mönster. En tidskristall bildar i stället mönster i tiden. 

Tidskristaller går att tillverka och är en ny typ av material som forskare bara börjat förstå och utforska. I framtiden kan de kanske användas för att effektivisera kvantdatorer. 

”Var inte orolig”

I julkalendern försöker onda krafter stoppa tiden, till julafton typiskt nog. Nu när vi vet att tidskristaller finns, skulle det här kunna hända på riktigt? Frank Wilczek skakar på huvudet och skrattar.

– Var inte orolig, tidskristaller kan inte stoppa tiden så vi får fira jul i år också. Det krävs enorma krafter för att bara åstadkomma pyttesmå störningar i tiden.

Frank Wilczek ser en koppling mellan hans egen arbetsprocess och julkalendern – äventyren in i det okända. Foto: SVT

Ser likheter

Även om det finns många skillnader mellan tidskristallen på tv och verkliga sådana så ser Frank Wilczek likheter mellan julkalendern och hans egen arbetsprocess. 

– Det är en väldigt spännande historia som väcker nyfikenhet kring vetenskap. Jag kan verkligen relatera till äventyren in i det okända, att gå vilse på vägen och att behöva tävla med andra för att till slut kanske hitta rätt. Det är ungefär så det känns när man strävar efter svar inom fysiken, säger Frank Wilczek.

Tidskristaller

De första tidskristallerna tillverkades av en kedja med joniserade atomer. Jonerna har en inbyggd riktning som forskarna vände på med hjälp av en laserpuls. Jonerna vände sig sedan tillbaka, men i en speciell takt, ett tidsmönster. Det är det här tidsmönstret som gör jonkedjan till en tidskristall.

Källa: J. Zhang et al, Nature

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.