Den röda eldmyran är ett vanligt skadedjur runt om i världen och är ökänd för sitt smärtsamma bett. Hittills har man inte lyckats kontrollera spridningen av den lilla arga myran som fått det passande namnet ”den oövervinnliga” på latin – Solenopsis Invicta.

Men nu har forskare hittat en kromosom hos den aggressiva eldmyran, som kan visa oss hur vi ska göra för att hantera den lilla ligisten. Kromosomen kan också förklara varför vissa myrsamhällen har mer än en drottning, och forskarna hoppas att den ska ge oss ny kunskap om våra egna könskromosomer.

Den ”sociala kromosomen”

– Eldmyran har två typer av myrsamhällen. I en del finns det bara en drottning och många arbetsmyror, i andra finns det flera drottningar och många arbetsmyror. Den här studien har hittat vilka gener som styr detta, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

I studien så visar forskarna att skillnaden beror på den här nyupptäckta ”sociala kromosomen”, som de kallar den.

– Vi fann att 600 gener har blivit sammanlänkade i en social kromosom. Och det gör det möjligt att ha två mycket olika individer inom en enda art – precis som att vi har män och kvinnor i en enda art, säger Laurent Keller vid University of Lausanne i Schweiz.

Den nya kunskapen kan hjälpa till att i framtiden kasta ljus på hur könskromosomer hos oss människor och andra däggdjur har utvecklats.

Kan visa på våra egna könsskillnader

Kromosomen bär på en av två varianter av en ”supergenfamilj” som innehåller mer än 600 gener. Och de två varianterna (B och b) har utvecklats på ett likartat sätt som de (x och y) kromosomer som bestämmer könet hos oss människor.

– Det är en mycket överraskande upptäckt. Liknande skillnader i kromosomers struktur är kopplade till vingarnas mönster hos fjärilar och cancer hos människor, men det här är den första supergenfamiljen som hittills har identifierats, som avgör socialt beteende, säger Dr Yannick Wurm, vid Queen Mary’s School of Biological and Chemical Sciences.

”Väldigt spännande”

– I många fall kan gener omkombineras (genom rekombination) i alla möjliga olika kombinationer. Men i det här fallet omkombineras de inte och det beror antagligen på att en gensekvens en gång i tiden hamnat bakofram (det kallas en inversion), säger Didrik Vanhoenacker.

– Det här är teoretiskt väldigt spännande eftersom man misstänker att en sådan inversion (bakoframsekvens) även ligger bakom att y-kromosomen inte rekombineras med x-kromosomen. Eftersom detta är en viktig förklaring till hela paket med könskaraktärer hoppas man att myrgenetiken ska kasta ljus även över könsgenetiken.

Styr myrans sociala beteende

Forskarna analyserade generna hos mer än 500 eldmyror för att förstå det här fenomenet: om ett myrsamhälle bara har vanliga arbetande eldmyror med B-kromosomer kommer det bara acceptera en enda (BB) drottning. Men ett samhälle som innehåller eldmyror med b-varianten accepterar flera (Bb) drottningar.

– Nu förstår vi att olika varianter av kromosomerna avgör hur eldmyran fungerar socialt. Och det kan vara så att särskilda kromosomer också avgör grundläggande egenskaper, såsom beteende, även hos andra arter, säger Dr Yannick Wurm.

Studien visar alltså för första gången att socialt beteende hos en djurart kan påverkas av en kromosom.

Ytterligare forskning krävs

Vi människor har ett mycket mer komplext socialt beteende än myror, som påverkas både av vår kultur och vårt arv, så det är svårt att dra slutsatser om oss utifrån studien. Men resultaten gör det möjligt för oss att bättre förstå vilka typer av processer som leder till utvecklingen av våra könskromosomer (x och y).

Och, inte minst, det där med hanteringen av skadedjur...

– Vår upptäckt kan bidra till att utveckla nya strategier för skadedjursbekämpning. Till exempel kan ett bekämpningsmedel avaktivera generna i den sociala kromosomen och framkalla en slags social anarki i kolonin, säger Dr Yannick Wurm.