En delad bild med tre sektioner: till vänster en närbild av en råttliknande gnagare som nosar på en yta, i mitten en person med rosa hår som står med händerna i en gest, och till höger en annan gnagare som äter en frukt.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se råttorna som tränas på att nosa till sig tjuvjakt. Foto: APOPO / SVT

De här råttorna ska stoppa den illegala handeln med vilda djur

Publicerad

Attenborough, Irwin, och Betty är namnen på några av de åtta gambiska jättepåsråttor som lärt sig söka efter insmugglade växter och djur på lastplatser i Tanzania.

– De har ett otroligt luktsinne, säger Isabelle Szott, djurbeteendevetare på hjälporganisationen APOPO.

Den olagliga andelen av den globala handeln med vilda djur har ökat sedan 2017, enligt FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC). Deras rapport visar att omkring 4000 växt- och djurarter drabbas varje år.

– Många djurarter utsätts tyvärr för tjuvjakt och smugglas sedan över hela världen, ofta via fraktcontainrar. I de stora operativa hamnarna är det mycket svårt att ha full kontroll över allt, säger Isabelle Szott.

Nu har hon och hennes kollegor på hjälporganisationen APOPO hittat några som kan hjälpa till med problemet. Nämligen en grupp jättepåsråttor.

Organisationen har tidigare lärt dem att upptäcka tuberkulos och att röja landminor – och nu även vilda djur.

Isabelle Szott tillsammans med en av råttorna hon tränat. Foto: APOPO

Kan nosa sig till tjuvjakt

Råttorna tränades under flera år för att känna igen fyra dofter: Elefantelfenben, myrkottsfjäll, noshörningshorn och blackwood som är en typ av grenadilleträ. Den specialbyggda buren hade tio hål i golvet. Under dessa hål placeras doftprover – både sådana som de skulle reagera på, som elfenben, och sådana de inte skulle reagera på, som kaffebönor.

Råttorna lärde sig att sticka in nosen i varje hål för att sniffa på proverna. Om de höll kvar nosen tillräckligt länge på ett prov de skulle känna igen belönades de med ett klickljud och en matbit.

Fick provjobba

Efter studien provade forskarna om råttorna kunde prestera lika bra utanför labbmiljön. I samarbete med myndigheter i Tanzania utförde de två operationella tester i hamnen i Dar es-Salaam. Råttorna hittade 83 procent av alla gömda tjuvjaktsmål.

– Vi tog med vårt eget material och gömde det bland containrarna. Råttorna presterade exceptionellt bra, säger Isabelle Szott.

Gambisk jättepåsråtta

Denna gnagare har väldigt dålig syn och förlitar sig därav på sitt luktsinne och sin hörsel. De kan bli upp till en meter långa och väger runt ett kilo. Råttorna kan bli upp till åtta år gamla.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.