– Det är obehagligt att höra SD:s företrädare säga att han tycker att han ska kunna gå in och bedöma vad som är vetenskap och inte och utifrån det styra forskningen, säger Helene Hellmark Knutsson (S).
I en intervju med SVT Vetenskap uttryckte SD:s forskningspolitiska talesperson Robert Stenkvist att viss genusforskning och viss forskning om rasism inte vilar på vetenskaplig grund. Därför anser han att politiker måste ställa hårdare krav på forskningen.
– Vi värnar ju verkligen om fria lärosäten och fri forskning. Men det finns en balansgång här. Vi kan inte låta det gå hur långt som helst. Någonstans måste ju politikerna gå in. Det är mitt och andras ansvar att reagera mot det, sa Robert Stenkvist i intervjun med SVT Vetenskap.
Vänder sig emot
Helene Hellmark Knutsson (S) ser en koppling mellan Robert Stenkvists uttalanden och länder med mer auktoritär ledning.
– Det är ju sådant som vi ser i länder med mer auktoritär ledning där man vill styra lärosäten och forskningen för att driva en annan politik än det som vetenskapen eller forskningen lägger grund för. Det är någonting som jag verkligen vänder mig emot, säger hon.
Grundlagsskyddad
Den fria forskningen skyddas i den svenska grundlagen och högskolelagen. Det innebär att man ska kunna välja fritt vad man vill forska om, att forskningsmetoder ska få utvecklas fritt och att forskningsresultat ska få publiceras fritt.
– Vi har ju haft en bred samsyn i Sveriges riksdag och den fria forskningen skyddas både i grundlag och i högskolelag. Men det känns ju som att det är hotat om SD skulle få stort inflytande, säger Helene Hellmark Knutsson (S).
Inte helt fri
Men forskningen är idag inte helt fri från politisk styrning. Det statliga finansieringssystemet är tvådelat. En del går direkt till universitet och högskolor, så kallade basanslag. Här bestämmer lärosätena själva vilken typ av forskning och projekt som pengarna ska gå till.
Den andra delen går till forskningsråden, där Vetenskapsrådet är det absolut största. När pengar går till olika typer av forskningsråd anger politiker vilka områden de vill att mest pengar ska gå till.
– Det är helt riktigt att alla regeringar har haft ett antal satsningar där man har tyckt att det varit extra viktigt att ta fram kunskap. Men inget annat parti har någonsin gått in och bedömt vad som är vetenskap eller inte. Det ska göras av sakkunniga, aldrig av politiken, säger Helene Hellmark Knutsson (S).
”Nästa mandadperiods viktiga fråga”
Idag är andelen riktade pengar större än andelen basanslag om man ser till alla pengar som läggs på forskning. I faktiska pengar har basanslagen ökat men de riktade pengarna har ökat mer.
På frågan om inte de höjda riktade anslagen ökat den politiska styrningen svarar Helene Hellmark Knutsson att en utredning är på gång för att se om detta bör riktas om.
– Det kan mycket väl bli nästa mandatperiods viktiga fråga, säger Helene Hellmark Knutsson (S).