Sill och strömming har till stora delar byggt det här landet. För som proteinkälla har dessa fiskarna varit helt avgörande. Ett enda stim ute i västerhavet kan innehålla över en miljard individer.

Det finns myket muntlig tradition kring vad som är sill och vad som är strömming. Sedan hundratals år brukar man säga att  gränsen mellan sill och strömming går vid Kalmarsund. Norr därom har vi strömming, söder därom har sill.  Carl von Linné menade att strömmingen är en underart till sillen. Sillen ska också vara större. Strömmingen ska ha förhållandevis längre huvud.

Fyrtio år gamla fiskar

Men för fyrtio år sedan påbörjade genetikern Leif Andersson sitt arbete med att vetenskapligt skilja på strömming och sill. Leif åkte runt hela Nordens kuster för att samla in prover och analysera i labbet på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.  Men analysmetoderna var för grova och Leif kunde inte se några skillnader mellan de olika fiskarna.

Professor Leif Anderssons fiskprover fick dock vänta i frysarna på bättre tider. Och nu har Leif och hans team kunnat undersöka proverna med modern dnasekvensering.

Och undersökningar bekräftar att sillen och strömmingen är mycket svår att skilja åt. Den avgörande skillnaden som Leif Andersson kan se är att de fiskar vi bör kalla strömmingar har gener som gör att de är bättre anpassade till att leva i lägre salthalt. Alltså bättre anpassade till ett liv i Östersjön.

Så avgör du vad som är vad

Mycket av det man traditionellt har sagt är fel. Strömmingen är ingen underart som Carl von Linne sa, strömmingen och sillen är så lika att de är samma art. Och det går det ingen skarp gräns vid Kalmarsund, gränsen tunnas ut med sill ända uppemot Stockholms skärgård, och enstaka strömmingar till Malmö.

Men genetiska skillnader för anpassning till salthalten är ju svårt för lekmannen att se. Så om man bergsäkert vill säga att man fångat sill eller strömming gäller det att vara en bit norrut längs vår kuster. Antingen upp mot Göteborg på västkusten (där får man med säkerhet sill), eller upp mot Gävle på ostkusten (där får man med säkerhet strömming) om man har tur med fisket.