Hypotesen, som publiceras i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, låter onekligen fantasifull, till och med lite vild. Men enligt experterna är den fullt realistisk.
Detta trots att ingen riktigt vet vad mörk materia är för något. Den utgör 23 procent av universum men kan bara indirekt uppfattas genom att ”vanlig” materia — det som vi själva och alla andra synliga objekt består av — påverkas av den mörka materians dragningskraft, gravitation.
Denna kraft kan under årmiljonernas lopp ha haft en avgörande inverkan på växterna, djuren och de andra organismerna på jorden, enligt den nya studien.
Den kan kort och gott ha bestämt vilka som skulle dö och vilka som skulle leva.
Regelbunden utplåning
Bakgrunden är det faktum att livet på jorden vid flera tillfällen har drabbats av massutdöenden där 50 procent eller fler av alla arter jorden dött ut på kort tid. Dinosauriernas död för 66 miljoner år sedan är bara en av flera sådana katastrofer.
Såvitt känt har de oftast utlösts av kollisioner med främmande himlakroppar, eller av väldiga vulkanutbrott — och det märkliga är att de tycks inträffa med viss regelbundenhet, med mellanrum på 26 till 30 miljoner år.
Forskarna har länge misstänkt att en sådan periodicitet tyder på att orsaken är av kosmiskt ursprung.
I den nya studien, som utförts av Michael Rampino, biolog, geolog och rymdforskare vid New York University och den amerikanska rymdstyrelsen Nasa, dras detta till sin spets.
Ödesdiger materia
Vintergatan är en ganska platt galax, formad som en diskus eller skiva, med ett tjockare skikt i skivans mittplan. Rampino konstaterar att vårt solsystem pendlar långsamt upp och ner genom skivan, med en beräknad periodicitet på 30 till 42 miljoner år.
När solsystemet passerar mittplanet utsätts det sannolikt för extra starka gravitationskrafter.
Dessutom är det möjligt att det finns ett tjockare skikt av mörk materia i mittplanet med tätare klumpar av svagt växelverkande tunga partiklar.
Tillsammans skulle dessa kunna rubba Oorts kometmoln, det skikt av kometer som omger solsystemet. Resultatet skulle bli skurar av kometer, varav några skulle nå och slå ned på jorden med massutdöenden som följd.
Mycket av detta är givetvis spekulationer, men andra experter anser att idén är rimlig.
”Borde studeras mer”
– Vi vet inte om finns sådana anhopningar av mörk materia i Vintergatans skiva. Men det är känt att den mörka materian inte är jämnt fördelad, utan tätare i vissa delar. Det är inte orimligt att så är fallet just i mittplanet, säger Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet.
– I så fall kan det tänkas påverka mängden nedslag på jorden. Det är ingen omöjlig idé. Den borde studeras mer.
Rampino hävdar också att den mörka materian kan förklara flera av de enorma vulkanutbrotten i jordens historia. När jorden passerar genom klumparna av mörk materia fångas en del av de tunga partiklarna in och förintas i jordens inre kärna.
I den processen skulle stora mängder energi frigöras. Temperaturen i jordens inre skulle stiga kraftigt, och den geologiska aktiviteten öka, med fler vulkanutbrott som resultat.
Även här finns en uppskattad periodicitet, i det här fallet cirka 30 miljoner år, vilket sammanfaller väl med vissa episoder av massutdöenden. Slutsatsen blir att den mörka materian kanske har en destruktiv kraft som få kunnat ana.
Mörk materia och energi
Universum består bara till cirka 5 procent av vanlig materia, det vill säga den typ av materia som stjärnor, planeter, kometer, människor, granar och myror är uppbyggda av.
Resten är mörk energi och mörk materia. Vad dessa består av är i princip okänt, men den mörka materian, som utgör 23 procent av universum, är mystiska partiklar som inte avger strålning och därför inte kan observeras på vanligt sätt. Att de existerar står dock klart eftersom de har dragningskraft och tydligt påverkar den vanliga materian.
Den mörka energin, 72 procent av universum, tros vara en energiform jämnt utspridd i rymden med en tyngdkraft som är frånstötande i stället för tilldragande.