Ryggmärgsskadade Andreas Thörn är en av två patienter som nu fått grönt ljus från Läkemedelsverket för att använda växtdelar från cannabis-plantan som medicin.

– Det känns nästan overkligt. Vi har kämpat med det här dagligen i ett och ett halvt år och äntligen får jag en möjlighet att slappna av och bli av med smärtan och komma tillbaka till vardagen, säger Andreas Thörn.

Andreas Thörns fall har uppmärksammats stort efter att han åtalats för att ha odlat och brukat cannabis för sin nervsmärta. Han friades först i tingsrätten, men dömdes i fjol i Svea hovrätt.

”Kommer att förändra världen för ett fåtal personer”

De senaste åren har flera svenska läkare ansökt om att få skriva ut medicinsk cannabis utan att lyckas. Men nu säger alltså Läkemedelsverket ja till två ansökningar.

Läkaren Claes Hultling som drivit frågan om att få ge cannabis till patienter med svår nervsmärta är glad över beslutet.

– Det kommer inte förändra världen men det kommer att förändra världen för ett fåtal personer.

Claes Hultling anser att risken med cannabis som läkemedel är försumbar och att risken är större för att man överdoserar på alvedon än cannabis.

– Det handlar inte om att ett gäng invalider ska sitta i ett hörn och röka på, utan om personer som har kronisk neuropatisk smärta som de vill lindra. 

Förutom Andreas Thörn har även en kvinna i 40-årsåldern med medfödd ryggmärgsskada och nervsmärta av värsta grad, fått ja på sin ansökan.

”Inte ett generellt godkännande”

Karl Mikael Kälkner är klinisk utredare på Läkemedelsverket och menar att man inte ska tolka myndighetens beslut som att man nu ger ett generellt godkännande för medicinsk cannabis på den svenska marknaden.

– Besluten handlar om enskilda individer och i de här två fallen har vi haft en längre dialog och efter flera turer med avslag, överklagande och kompletteringar beslutade vi att godkänna dem.

Även om Läkemedelsverkets beslut nu bara gäller två patienter är trenden att Sverige går åt samma håll som många av våra grannländer, där läkare sedan en längre tid kunnat ansöka om att skriva ut cannabis vid vissa sjukdomar.

Finland och Norge

I Finland har möjligheten funnits sedan 2006 och i Norge sa läkemedelsverket ja till cannabis på recept i höstas.

Förra månaden röstade också det tyska parlamentet igenom en legalisering av medicinsk cannabis och Danmark ska från och med 2018 dra igång ett fyraårigt försöksprojekt med cirka 500 patienter som ska få cannabis på recept.

– Det är glädjande att Sverige äntligen kommer upp i samma nivå som våra grannländer vad gäller behandling av kronisk smärta där godkända läkemedel inte fungerar, säger Fredrik von Kieseritzky, doktor i organisk kemi och läkemedelskemist, som tillsammans med Claes Hultling drivit de licensansökningar som Läkemedelsverket nu godkänt.

Holländska staten levererar

Den cannabis som de svenska patienterna nu kommer att kunna hämta ut på sina apotek kommer från det holländska företaget Bedrocan, som på uppdrag av den nederländska staten förser patienter och forskare i ett tiotal länder med cannabis.

Läkemedelsverket har i ett första läge godkänt licens för en mängd cannabis som motsvarar tre månaders behandling och skriver också i sina beslut att det är viktigt att respektive patients läkare noga följer upp effekterna av behandlingen.

Endast oralt

Både Claes Hultling och Fredrik von Kieseritzky är också noga med att påpeka att den cannabis som nu skrivs ut inte ska rökas, utan användas oralt.

För svenska patienter som hittills velat använda cannabis som medicin finns det i dag också två cannabisbaserade läkemedel godkända i Sverige, Sativex och Marinol.

Sativex är en oljebaserad munhålespray framställd av cannabis och innehåller de både cannabinoiderna THC och CBD (Se faktaruta). Läkemedlet kan ges till ms-sjuka för att lindra kramper och nervsmärta.

Marinol består av syntetisk THC och kan skrivas ut om läkare söker en speciell licens. Läkemedlet används för att minska illamående och kräkningar för cancerpatienter som får cellgifter samt för att öka aptiten hos patienter som förlorat vikt på grund av hiv/aids.

Andreas Thörn har fått både Sativex och Marinol utskrivet, dock utan att få samma resultat som av den cannabis han själv odlade hemma.

Majoritet av amerikanska delstater har legaliserat

Globalt har frågan om medicinsk cannabis debatterats flitigt de senaste tio åren, inte minst i USA där läkare i 29 delstater i dag kan skriva ut cannabis till sina patienter.

Även USA:s granne Kanada har ett väl utbyggt system för medicinsk cannabis med över 40.000 patienter.

I den allmänna debatten sägs cannabis lindra och bota en rad krämpor och sjukdomar, men forskningen är långt ifrån entydig och bara det faktum att kalla en växt som inte genomgått en traditionell läkemedelsprövning för medicin skaver hos många.

Samtidigt är det ett faktum att cannabisplantans legala status satt käppar i hjulet för seriös forskning, både kring positiva och negativa effekter.

Cannabis har klassats, och klassas, som en tung drog i många länder – vilket försvårat för forskare att få studier godkända och genomförda även om mycket har hänt bara de senaste fem åren.

Många bevis saknas

I början av året publicerades dock den hittills största forskningsöversikten på cannabis medicinska potential då en expertpanel från den amerikanska vetenskapliga organisationen National Academies of Sciences, Engineering and Medicine (NAS) gick igenom mer än 10.000 vetenskapliga artiklar för att slå fast vid vilka sjukdomstillstånd cannabis verkligen fungerar.

Sammanfattningsvis kan man säga att det saknades eller behövdes mer bevis kring många av de symptom och sjukdomar som cannabis säga kunna lindra och bota, men man fann också starka belägg för nyttan med medicinsk cannabis inom tre specifika användningsområden:

Att minska illamående och kräkningar för cancerpatienter som får cellgiftsbehandling, att lindra kramper för ms-sjuka samt att behandla kronisk smärta.