Larmen om den globala uppvärmningen har pågått länge, men de senaste veckorna har tonen på debattsidor hårdnat när flygande alltmer ifrågasatts – och budskapet är att en borde skämmas som flyger.
Kan leda till en backlash
Den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes har undersökt hur vi alla psykologiskt handskas med rapporter och nyheter om klimatförändringarna, bland annat i boken Vad vi tänker på när vi försöker att inte tänka på global uppvärmning. Han menar att skuldbeläggande kan leda till en backlash hos majoriteten av befolkningen.
– Man vill undvika obehaget som skuld och skam innebär. Då utvecklar man ett undvikande beteende mot de som skuldbelägger och mot den typen av budskap. Det är enklare än att ändra sitt beteende, säger han.
Obehag som skaver
Dessutom menar han att när någon skambelägger oss för att vi kör bil, flyger och äter kött, så uppstår vad som kallas kognitiv dissonans – trots att vi vet att de beteendena leder till global uppvärmning. Det känns som ett obehag som skaver i vårt inre. Och för att skaka av oss den känslan triggas flera psykologiska mekanismer. Förutom det undvikande beteendet är det vanligt med bortförklaringar och självrättfärdigande.
– ”Min granne flyger mycket mer än mig”, ”jag köper ju kravmärkt” och ”flygplanet kommer ju att flyga ändå utan mig”, säger Per Espen Stoknes.
Riskerar att bli klimatförnekare
Risken är till och med att personen börjar ifrågasätta klimatforskningen helt och hållet, menar han.
– Det känns bättre, men på bekostnad av det vi vet om klimatet.
Men våra beteenden kan förändras av skam, om budbäraren som skambelägger är viktig för oss, menar Torun Lindholm, professor i psykologi vid Stockholms universitet. Vi vill nämligen dela uppfattningar med de personer som man själv identifierar sig med.
– Har man många omkring sig som är viktiga för en och som driver flygfrågan väldigt hårt, så kommer man att antingen bryta med den gruppen eller ändra sitt beteende. Det är svårt att stå emot, säger hon.
Konformistisk art
Vi är otroligt konformistiska som art och påverkas av hur andra beter sig, vilket är ett extremt väldokumenterat fenomen, berättar Torun Lindholm.
– Så det är självklart att skam kan vara ett otroligt effektivt medel för att ändra folks beteende.
Polarisering kan öka
Om avsändaren och mottagaren tillhör olika grupper däremot, till exempel politiskt, riskerar skuldbeläggande att leda till ökad polarisering i samhället. Det är ytterligare en anledning till oro, menar Per Espen Stoknes.
Budskap ska ingjuta hopp
Om man då inte ska skambelägga för att ändra människors beteende, finns det andra känslor som är mer effektiva att använda för att skapa förändring? Klimatbudskap bör vara mer positivt laddade och ingjuta hopp, menar Per Espen Stoknes.
Förebilder är viktiga
Kraften i sociala normer är stark och om vi ser att andra beter sig på ett sätt följer vi efter. Vara en förebild är bättre än att skuldbelägga alltså. Till exempel har det visat sig att om en person sätter solpaneler på sitt hustak kan det sprida sig i kvarteret.
– Vi är sociala varelser mer än rationella varelser. Om vi tror att andra kommer att flyga mindre så vill jag själv också göra det, säger han.
Kristet kulturarv
Vad säger det om oss människor att skambeläggande av de som flyger har uppstått?
– Det säger något om att vi under 2000 år levt i en kristen kultur där begrepp som skuld och skam är centralt. När vi diskuterar klimatvetenskap gör vi det omedvetet inom ramen för en kristen kontext. Men jag tror inte det är givande för klimatet att använda budskap om synd och skam, säger Per Espen Stoknes.