2016 blir alltså den globala narkotikapolitikens år i FN. Just nu pågår en rad förberedelser inför vårens extrainsatta möte i generalförsamlingen i New York, UNGASS.

Den första specialsessionen där narkotikafrågan diskuterades i generalförsamlingen hölls 1998, och då låg fokus övervägande på att reducera och eliminera handeln med illegal narkotika, något som världen misslyckats med.  

Mänskliga rättigheter i centrum

Inför vårens UNGASS-möte är det istället en rad nya frågor som kommit upp på dagordningen.

Det handlar bland annat om skademinskande åtgärder (harm reduction) som sprutbytesprogram och läkemedelsbehandling för heroinmissbrukare, men också om mänskliga rättigheter för dem som använder droger samt avkriminalisering av användandet av narkotika och i vissa fall även legalisering.

Egentligen skulle mötet hållits först 2019, men en rad latinamerikanska länder, med Mexiko och Colombia i spetsen, krävde 2012 ett extrainsatt möte inför 2019.

Latinamerika mot kursändring

Anledningen är att många länder i regionen efter decennier av blodiga drogkrig dragit slutsatsen att politiken som bygger på förbud varit ineffektiv och kostat både för mycket pengar och för många människoliv.

Bara i Mexiko har över 100.000 människor dödats sedan 2006 då militär sattes in för att bekämpa drogkartellerna. Dessutom har över 20.000 människor försvunnit spårlöst under samma period.

Denna blodiga historia har gjort att flera länder i Sydamerika öppnat upp för ett politiskt skifte, där narkotikaproblemet ska ses som ett folkhälsoproblem och inte främst som en fråga för rättsväsendet.

Ryssland går åt andra hållet

Samma tanke finns i en rad Västeuropeiska länder, till exempel i Italien, Holland och Portugal, samt i flera amerikanska delstater där befolkningen röstat för en legalisering av cannabis under de senaste åren.

Samtidigt finns det ett starkt motstånd mot skademinskning i drogfrågan i flera länder, bland annat i Ryssland, som inför det kommande FN-mötet söker allierade för att stoppa möjligheten att ge heroinmissbrukare substitutionsbehandling med Metadon.

Legalisering får vänta

Den svenska regeringens förberedelser inför UNGASS är i full gång och regeringens förhandlare inför mötet heter Hans Lundborg, före detta ambassadör i Wien och tidigare tjänsteman på socialdepartementet.

Han lyfter fram just Mexiko som ett av de ledande länderna inför vårens specialsession.

– Hela Latinamerika har präglats av kontrollinsatser och nu vill man se en ny politik. Sen är frågeställningen om FN-konventionerna ska brytas upp och om man exempelvis ska legalisera cannabis, säger han till SVT Nyheter.

Han tror dock inte att just den frågan kommer att behandlas på UNGASS 2016, men att det kan bli aktuellt att inrätta en arbetsgrupp inför nästa stora FN-möte om narkotikaproblemet 2019.

Stort fokus på kontrollinsatser

Hans Lundborg menar att fler börjat inse att debatten om kontrollinsatser varit överbetonad och att en ensidig kontrollpolitik inte löser något.

Han lyfter även fram diskussionen om avkriminalisering och att flera i dag säger att man inte ska bestraffa missbrukare, som något som blivit en större fråga under de senaste fem åren. 

Just rätten till hälsa är också en av de frågor som regeringen vill driva inför UNGASS.

– Hälsoperspektivet är viktigt och vi (Sverige) har tidigare varit väldigt mycket emot harm reduction-insatser, säger Hans Lundborg.

Tung rapport

Termen mänskliga rättigheter nämns i dag ofta i samband med droganvändning, är det något du lagt märke till?

– Det är en av frågorna som är högt prioriterad från regeringen. Men det är även så att MR-frågan används av dem som arbetar för en legalisering av droger. Vi menar att det är en mänsklig rättighet att få hjälp att sluta med narkotika.

Nyligen presenterades en uppmärksammad rapport kring just narkotika och MR-frågor i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Något som Hans Lundborg välkomnar.

– Jag tycker att den innehöll väldigt mycket bra, men det var lite för stark tonvikt på harm reduction-insatser som den stora metoden. Men det är ändå väldigt bra att rådet tar till sig narkotikafrågan och börjar diskutera den.

FN-kritik mot Sverige

I samband med att rapporten släpptes intervjuade SVT Nyheter Flavia Pansieri, FN:s biträdande högkommissarie för mänskliga rättigheter, om hur väl den svenska narkotikapolitiken står upp i förhållande till mänskliga rättigheter.

Och hon var kritisk på en rad plan.

– Sverige har gjort så mycket bra inom andra områden och varit ett föregångsland när det kommer till ansvar för sina medborgare. Jag är förvånad över att man inte ligger lika långt fram i dessa frågor. Jag är övertygad att om Sverige skulle ta tag i de utmaningar jag listat i rapporten, skulle man gå in i vårens diskussioner med en mycket mer trovärdig röst.

”Kan ha personliga åsikter”

Hans Lundborg vill inte ge något direkt svar på kritiken.

– Jag har varit borta från de här frågorna sedan 1991, men jag kan konstatera att när jag 2015 åter är tillbaka har det hänt radikalt mycket och när det gäller harm reduction har vi ändrat vår politik väldigt radikalt.

– Jag kan ha personliga åsikter om att vi ska prioritera narkotikafrågorna än mer i dag och att det fattas väldigt mycket i många kommuner och landsting. Men vi är bra på preventionsområdet.