Snokarna lägger sina ägg i slutet av juni eller början på juli, lite beroende på hur varm våren varit. Ofta utnyttjar de människors gödselstackar och komposter där det blir varmare än i den omgivande luften. Snokäggen behöver temperaturer runt 25 grader för att utvecklas, det räcker att det är några grader kallare för att äggen inte ska kunna kläckas. I Sverige ligger medeltemperaturen i juli runt 16 grader.

– Snoken är världens nordligaste äggläggande orm. Just att den utnyttjar gödselstackar och komposter tror vi är anledningen till att den kunnat ta sig så långt norrut, säger doktoranden Kristin Löwenborg vid Stockholms universitet.

Minskar kraftigt

De analyser som Kristin Löwenborg har gjort tillsammans med andra snokforskare visar att snoken verkar vara på kraftig tillbakagång. Visserligen görs inga inventeringar, men forskarna har tittat på hur många snokar som allmänheten lämnat in till svenska muséer de senaste 80 åren. Enligt forskarna borde det ganska väl avspegla hur vanlig snoken är i naturen. Och antalet minskar stadigt. Samtidigt har antalet gårdar med boskap minskat i ännu högre takt, och forskarna ser ett samband.

– Vi håller på att ta bort ställen där snokarna lägger ägg, till exempel drivbänkar och gödselstackar. Vi har lika mycket hästar och kor som tidigare men lantbruket ser annorlunda ut idag. Man stänger till exempel in dynghögarna, säger Johan Elmberg som är professor i zooekologi vid högskolan i Kristianstad.

Gåtfull orm

Snokarna har sannolikt också naturliga äggläggningsplatser som inte är skapade av människor. Men de naturliga miljöerna är något av en gåta för forskarna. I Sverige finns det ingen vetenskapligt dokumenterad kunskap om hur dessa äggläggningsplatser ser ut. I ett par års tid har snokforskarna vid Stockholms universitet efterlyst allmänhetens tips på platser där snokägg påträffats.

– Vi har fått in en hel del tips, men då rör det sig mest om komposter. Vi har faktiskt inte fått in något tips på ägg i en naturlig miljö än, säger Kristin Löwenborg.

”Trädgårdstrend räcker inte”

Forskarna vet inte heller hur vanligt det är att snokägg kläcks i naturliga miljöer i Sverige. Eller om det ens är möjligt. Men tack vare att man vet ganska väl vilken typ av miljöer snokar lägger ägg i på varmare breddgrader så har forskarna kunnat göra en del experiment. Och resultaten har varit nedslående.

– Vi har placerat ut ägg både i mänskliga och naturliga miljöer. Inga av de ägg som vi placerade i naturliga miljöer kläcktes. Vi tror därför att snokarna är beroende av de mänskliga miljöerna, säger Kristin Löwenborg.

Forskarna tror inte heller att den tydliga trädgårdstrenden räcker för att kompensera för bortfallet av äggläggningsplatser inom lantbruket.

– Jag tror att det kan finnas många bra miljöer för snokarna i trädgårdarna, men de ligger ofta inne i bostadsområden där snokarna kan bli överkörda eller uppätna av katter. Miljön i övrigt är inte så bra, säger Johan Elmberg.