Det finns en hel del forskning på hur minnet fungerar och hur man ska få saker att fastna i skallen. Men undervisningen i den svenska skolan bygger för lite på vetenskap. Det menar nu flera svenska forskare.

– Man måste bygga en skola på vetenskapligt belagda metoder om hur man lär sig på bästa sätt. För det är ett ämne som är fullt möjligt att studera. Det är för mycket modeflugor och politiska nycker som styr hur undervisningen utformas, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

– I vissa avseenden är skolan som medicinvetenskapen var på 1800-talet. Då tyckte man sig märka att vissa saker fungerade, men man förstod inte varför och så är det nu med skolan.

Glapp mellan vetenskapen och undervisningen

Ett exempel på det glapp som mellan vetenskapen och undervisningen finns när det kommer till arbetsminnet och långtidsminnet.

Långtidsminnet är den del av hjärnan där man lagrar information som kan vara värt att veta under en längre tid, till exempel ens hemadress.

Arbetsminnet däremot håller koll på saker som är viktiga för stunden. För ett skolbarn kan det handla om att ta till sig och hålla reda på instruktioner, till exempel den text som beskriver ett avancerat mattetal.

Minnet individuellt

Forskarna vet att utvecklingen av arbetsminnet varierar från person till person.

– En tioåring kan ha ett arbetsminne på en sjuårings nivå lika väl som på en 14-årings. Därför står lärare inför jättestora utmaningar när de står inför en grupp med tioåringar som alla är på olika nivå i utvecklingen. Här finns mycket kvar att göra, säger Torkel Klingberg.

Även metoderna släpar efter

Ett annat exempel där skolan ligger efter vetenskapen gäller inlärningsmetoder.

– Vi vet att genom att testa sig eller låt andra testa en och genom att säga saker högt så lär man sig mer än vad man annars skulle göra, säger Agneta Herlitz, professor i åldrandets psykologi vid Karolinska institutet.

”För lite tester”

Hon anser att det är alldeles för lite av den varan i skolan idag.

– Man kan utnyttja det mycket mer än vad man gör nu. Jag skulle vilja se att lärare ställer mer frågor hela tiden, och ger skriftliga och muntliga kunskapstest kontinuerligt.

– Men inte för att göra bedömningar som man gör idag, det är inte så viktigt, utan som teknik för att få kunskapen att fastna i skolbarnens huvuden.

En helt ny vetenskap

Forskarna efterlyser nu ett bättre samarbete mellan å ena sidan pedagogiken och psykologin och å andra sidan hjärnforskningen.

– Det är en spännande tanke att föra ihop dessa två hittills åtskilda fält och skapa en vetenskap om lärandet, säger Torkel Klingberg.