I ett försök att slå tillbaka mot antibiotikaresistensen har forskare vid The Scripps Research Institute i USA förändrat vancomycin, ett antibiotikum som används för att behandla svåra infektioner. Förändringarna gör att antibiotikumet kan döda bakterierna på tre olika sätt.
– Vi gjorde en förändring av molekylen vancomycin för att övervinna resistensen och sedan introducerade vi två små förändringar som resulterar i två ytterligare mekanismer för att döda bakterier, säger Dale Boger, en av forskarna bakom studien som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), till BBC News.
Dödar resistenta bakterier
Den nya varianten har ännu inte testats på vare sig människor eller djur, men laboratorieförsök visar att den dödar så kallade vancomycin-resistenta enterokocker (VRE) och att den är nästan lika effektiv efter 50 provomgångar som efter den första.
Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.
– Organismer kan inte hitta vägen runt tre av varandra oberoende mekanismer på en och samma gång. Även om den hittar en väg, blir den dödad av de två andra.
Enligt WHO utgör VRE-bakterier ett av de största hoten mot människors hälsa, eftersom den förekommer på sjukhus där den kan orsaka svåra infektioner med blodförgiftning som följd, samtidigt som antalet antibiotikum som biter på bakterien är få.
Forskarna ska nu gå vidare med ytterligare tester och hoppas att en ny variant kan finnas på marknaden inom fem år.
Fakta: Resistens ett växande problem
Vetenskapsrådet ska inrätta ett nationellt forskningsprogram om antibiotika och hur resistens mot antibiotika kan motverkas, har regeringen beslutat.
”För att kommande generationer ska kunna lita på att vi även i framtiden har effektiva botemedel mot våra vanligaste infektionssjukdomar krävs ökad kunskap och långsiktiga forskningssatsningar”, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.
Bakterier som utvecklar motståndskraft mot antibiotika är ett växande problem och innebär stora kostnader för sjukvården och samhället. Forskningssatsningen på antibiotikaresistens aviserades i den forskningspolitiska propositionen.