Antalet humlor har minskat drastiskt de senaste 50 åren på grund av ett accelererande ”klimatkaos”. Det skriver forskare i en ny metastudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science.
Forskargruppen, ledd från kanadensiska University of Ottawa, har med hjälp av temperaturdata samt en halv miljon observationsrapporter om 66 olika humlearter från de senaste 115 åren utvecklat en modell. Med hjälp av denna har man simulerat olika scenarier för att ta reda på hur förändringar i temperatur påverkar antalet humlor.
”Borta för evigt”
– Vi kunde se hur populationerna i stort sett försvunnit från de områden som blivit varmare. Om minskningen fortsätter i samma takt kan flera arter vara borta för evigt inom några decennier, säger Peter Soraye, en av forskarna, till The Guardian.
I studien konstateras att sannolikheten att få syn på en humla under en promenad i Europa eller Nordamerika minskat med 30 procent sedan 1970. Och nedgången sker allt snabbare – på vissa platser finns de inte kvar längre.
Humlor spelar en viktig roll som pollinerare, både i det vilda och inom jordbruket. Utan dem skulle tillgången på frukt, bär och grönsaker minska för såväl människor som andra arter.
Tidigare har utslagningen av humlesamhällen främst förklarats med ensidig odling och användande av bekämpningsmedel inom det storskaliga jordbruket. Därför blev forskarna förvånade över hur stor negativ effekt temperaturhöjningen tycks ha haft på populationerna de senaste åren.
”Hittade inte en enda humla”
Lina Herbertsson forskar på pollinerande insekter vid Lunds universitet. Hon tror att det hittills varit förändringar inom jord- och skogsbruk som haft störst betydelse för humlornas tillbakagång, men att klimatförändringarna nu tagit över.
Inte minst de senaste årens exempel på extremväder och plötsliga årstidsväxlingar, som tros bli ännu vanligare i framtiden:
– 2018 var våren sen och i Skåne låg snön kvar på marken ända till påsk. Några veckor senare var det redan högsommar och början på en extremtorka. De humlesamhällen jag skulle inventera hann inte alls med med att bygga bo och föda upp sina arbetare så i slutet av maj när rödklövern blommade som mest hittade jag knappt en enda humla, säger Lina Herbertsson.
Spara viktiga miljöer
En strimma hopp för humlorna ger dock forskarna: Genom att bevara miljöer som erbjuder naturlig svalka och skydd, som exempelvis buskage, träddungar och grässlänter, kan människan hjälpa humlorna att överleva även i en varmare värld.
Fast det är åtgärder som närmast kan liknas vid konstgjord andning.
Fakta om humlor
- Det finns 250 humlearter i världen, knappt 40 av dessa i Sverige. Studier visar att vanliga arter som trädgårdshumla, åkerhumla och klöverhumla har minskat kraftigt i svenska rödklöverfält under de senaste 70 åren.
- De första humlorna man ser på våren är befruktade drottningar som övervintrat i jorden och letar efter en plats att bygga bo på, ofta gamla sorkbon, murkna stubbar eller håligheter i stenmurar. De kan också bygga bo i husväggar och på vindar.
- De mindre humlorna som syns senare under sommaren är arbetare, som sköter insamling av nektar och pollen.
- Humlorna är tåliga och flyger även vid låga temperaturer. Därför är de särskilt viktiga pollinerare för grödor som blommar tidigt på våren som svarta vinbär, äpplen, körsbär och trädgårdsblåbär. I skogen blåbär, lingon och hallon.
- I takt med klimatförändringarna kommer humlornas utbredning att förändras. Många arter kommer att försvinna från södra Europa men få nya habitat i norr. För de arter som är knutna till jordbrukslandkapet kommer troligen klimatförändringarna att innebära sämre möjligheter att sprida sig och hitta nya livsmiljöer.
Källa: Jordbruksverket