Det mesta av den plast vi får i oss kommer från vattnet vi dricker – vilket innefattar grund-, yt-, kran- och flaskvatten. Foto: Christine Olsson/TT, Jon Olav Nesvold/TT

Forskare: Vi får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort i veckan

Uppdaterad
Publicerad

Genom vanlig mat och dryck kan en person få i sig så mycket som fem gram plast i veckan, vilket motsvarar vikten på ett vanligt kreditkort. Det mesta av plasten kommer från vattnet vi dricker. Detta visar en ny australisk forskningsammanställning som gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden, WWF.

Siffran på fem gram, som är ett globalt snitt, har tagits fram genom att sammanställa resultatet av 52 redan publicerade vetenskapliga studier om människors intag av plast.

Detta har gjorts i australiska University of Newcastle, på uppdrag av WWF och sammanställningen finns att läsa i No Plastic in Nature: Assessing Plastic Ingestion from Nature to People.

Summan för ett helt år landar på ungefär ett kvarts kilo plast per person.

Vatten främsta källan

Det mesta av den plast vi får i oss kommer från vattnet vi dricker – vilket innefattar grund-, yt-, kran- och flaskvatten. Antalet intagna plastpartiklar från vatten beräknas till ett genomsnitt på 1 769 per person och vecka.

– Det är väldigt tydligt att mikroplaster är ett globalt problem. Även om länder sopar rent framför sin egen dörr, betyder det inte att dessa mikroplaster inte kan komma in från andra håll, säger en av forskarna som gjort sammanställningen, Kala Senathirajah, till CNN.

Mycket kommer från skaldjur

En annan källa till de plastpartiklar vi får i oss är skaldjur. I veckan räknas det till ett genomsnitt på 182 plastpartiklar, vilket motsvarar ungefär 0,5 gram. Anledningen är att skaldjur, som befinner sig i plastförorenade vatten hela livet och själva får plast i sina matsmältningssystem, ofta äts hela av oss.

Ytterligare källor till mikroplaster är öl och salt.

Forskarnas analys är en skarp signal till världens regeringar att agera för att stoppa plastföroreningarna. Plast är ett problem som förorenar hav och vatten och nu finns det också i människokroppen, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Hälsoriskerna ännu oklara

Exakt hur människan påverkas av att få i sig sådana här mängder plast varje vecka är ännu oklart. Men forskare misstänker att hälsoriskerna kan vara värre än man i dag befarar.

Under de senaste 20 åren har lika mycket plast producerats som under alla år i världshistorien innan dess totalt. Varav en tredjedel har kommit ut i naturen.

Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment som är upp till fem millimeter stora. Antingen har de tillverkats som små från början, eller så har de blivit små på grund av slitage eller nedbrytning.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.