Studien publiceras på fredagen i Science Immunology. Det är forskare vid Karolinska institutet som jämfört möss, som från födseln utsatts för möjliga infektioner, med ”rena” laboratoriemöss som sluppit leva med virus, bakterier, mögel- och jästsvampar.

Den visar att de möss som växt upp med mikrober under smutsiga förhållanden löper samma, eller till och med större, risk att utveckla allergiska immunsvar än de ”rena” mössen.

Ingen generell regel

Jonathan Coquet, docent i mikrobiologi vid Karolinska institutet, tycker att resultatet är en smula oväntat:

– Det antyder att det inte är så enkelt som att säga ”smutsiga livsstilar kommer att stoppa allergier medan en ren livsstil kan trigga igång dem”.

Han tror att det finns specifika sammanhang där hygienhypotesen är sann, men anser att den kanske inte bör betraktas som en generell regel.

På senare år har det gjorts försök att behandla vissa inflammatoriska sjukdomar genom att exempelvis utsätta patienter för parasitmaskar eller transplantation av främmande avföring i tarmen. Kliniska experiment som syftar till att den framkallade infektionen ska få kroppen att reagera och börja bekämpa den egentliga sjukdomen.

Förhoppningarna på framtida behandlingsmetoder är stora. Det forskarna bakom djurstudien vill peka på är att närkontakt med mikrober kanske inte har de positiva effekter som många önskar. Åtminstone inte alltid.

Överdriven bacillrädsla

Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi på Sahgrenska, har länge gått i främsta ledet i kampen mot det hon betraktar som överdriven bacillrädsla och renlighetsmani.

Hon har inte haft möjlighet att läsa studien, men skriver i sms att försök på möss inte säger så mycket om människor, eftersom immunsystemen fungerar olika.

– Det finns hur mycket evidens som helst från människa att en renlig uppväxt med lite mikroorganismer är förknippat med högre risk för allergi, autoimmuna sjukdomar och inflammatorisk tarmsjukdom.