• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

En liten avvikelse i en gen, som spelar roll för språkutveckling, kan ligga bakom att människan utvecklade sin intellektuella förmåga, tror forskare. Foto: SVT

Genen som var avgörande för människans intelligens

Uppdaterad
Publicerad

Den moderna människan är unik – inte ens de närmaste släktingarna bland primaterna har samma intellektuella förmåga. Vad var det som gjorde att vi blev annorlunda? Forskarnas teori är att en liten avvikelse i en gen har spelat en viktig roll.

För ungefär 42.000 år sedan, under den senaste istiden, levde både den moderna människan homo sapiens och neandertalmänniskan. Neandertalaren hade tio procent större hjärna än homo sapiens – trots det dog neandertalarna ut medan homo sapiens utvecklades vidare.

Det väckte frågan om det var någonting annat än storleken på hjärnan som bidrog till människans intellektuella förmåga. Joshua Akey, genetiker, har studerat de områden i vårt DNA som skiljer sig från neandertalaren. Han hittade då en gen som kallas FOX-P2.

– Neandertalversionen och den moderna människans version av FOX-P2 var lika men inte helt överensstämmande, säger han i en film som sänds i Vetenskapens värld.

När forskarna jämförde neandertalarens och den moderna människans DNA fann de en gemensam gen, FOX-P2 – men versionerna skiljde sig åt. Foto: SVT

En enda liten avvikelse 

I tidigare studier har det visat sig att FOX-P2 kan spela en stor roll för språkutveckling. Därför ville forskarna gå vidare och undersöka hur FOX-P2-genen skiljde sig mellan neandertalarna och den moderna människan. 

En DNA-sekvens består av fyra olika baser som förkortas med bokstäverna A, T, G och C. I människans DNA finns ungefär tre miljarder olika kombinationer av de här fyra bokstäverna. 

Bland de 400.000 bokstäverna som är kopplade till FOX-P2 genen hittade forskarna en enda som skiljer sig mellan neandertalare och den moderna människan. Neandertalarna hade ett A på samma ställe som vi har ett T. 

– T ger troligtvis någon form av övertag. Kanske är det därför de här förändringarna som behövdes för avancerat tal och språk uppkom, säger Tomislav Maricic, evolutionsgenetiker, i en film som sänds i Vetenskapens värld. 

I FOX-P2-genen hittade forskarna en skillnad mellan neandertalare och den moderna människan. Av 400.000 bokstäver var en enda annorlunda. Foto: SVT

Skiljer människan från andra arter

Tomislav Maricic gick vidare och jämförde med DNA från andra arter. Det visade sig att alla reptiler och däggdjur som stammar från groddjuren, ända fram till neandertalaren hade ett A. 

Bokstaven A fanns alltså under en stor del av evolutionen, tills den plötsligt byttes ut till ett T hos den moderna människan. Den här lilla förändringen tror forskarna har haft en stor inverkan på FOX-P2 genens funktion. Kanske var det avgörande för att människan blev bättre på att resonera, kommunicera och samarbeta. Det kan ha varit en av förutsättningarna för utvecklingen av en högre intellektuell förmåga. 

Se hur människans intelligens kan ha uppkommit i Vetenskapens värld måndagen den 20 november klockan 20:00 i SVT2 och SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.