Att göra förändringar i den arvsmassa som ärvs av framtida generationer är internationellt fördömt och i dag förbjudet i Sverige. Men redan nu är det tekniskt möjligt att använda genteknik på embryon.

I fjol användes gensaxen Crispr för första gången till att förändra DNA på embryostadiet hos två flickor som föddes i Kina – vilket väckte kraftig kritik.

– Vi måste inse att när vi tillåter forskning om redigering av mänskliga embryon, möjliggör vi framtida redigering som ett led i att förbättra mänskligheten. Frågan är om vi bör gå i den riktningen, säger Fyodor Urnov, forskningschef på Innovative Genomics Institute, i SVT:s dokumentär Genvägen.

Väcker etiska frågor  

Många forskare varnar för riskerna med Crispr och tekniken väcker många etiska frågor. Det finns två sätt att använda Crispr, den ena stannar i kroppen och förs inte vidare. Men de ändringar som görs i könsceller förs vidare till kommande generationer.

Det finns heller inga kunskaper om hur genredigering på lång sikt påverkar hälsan hos den enskilda individen och inte heller hos kommande generationer.  

Oklart vad det kan kosta  

Än så länge är det oklart hur pass tillgängligt genredigering kommer vara i framtiden.  

– På kort sikt finns det en risk att folk med resurser kan använda sig av tekniken, men inte de utan resurser. Jag hoppas att tekniken kommer att komma alla till del, säger Stephen Hsu, grundare av Genomic Prediction, i dokumentären.  

Han fortsätter:  

– Befolkningen skulle bli friskare och kanske leva längre i genomsnitt. Kanske vara lite intelligentare också.  

Vill du veta mer om genteknik och gensaxen Crispr? Dokumentären Dox: Genvägen finns att se på SVT Play från och med söndag den 24 november.