Brittiska forskare har för första gången kunnat se i detalj hur en specifik gen påverkar de första cellerna som blir till efter att ägg och spermie mötts. Det här kan användas till att förstå mer om vad som kan gå fel vid till exempel provrörsbefruktning. Den nya gensaxen CRISPR har gjort det möjligt.
– Det viktigaste är att vi nu har visat att vi kan använda den här tekniken för att förstå geners funktion vid detta kritiska stadium av människans utveckling, säger genforskaren Kathy Niakan, forskningsledare till studien som publiceras i tidskriften Nature.
– Det här är väldigt spännande och öppnar porten för en detaljerad förståelse för fosterutvecklingen i människor, säger Magnus Lundgren, molekylärbiolog vid Uppsala Universitet, som läst studien.
Ny teknik
Tidigare har man inom forskningen saknat tillräckligt bra teknik för att studera vilka gener som är aktiva i samband med celldelningen som gör att embryot börjar utvecklas. Därför vet man fortfarande relativt lite om vad som händer på molekylär nivå.
Men det håller nu på att förändras med gensaxen CRISPR som gör att man kan klippa i, och därmed inaktivera, gener som man vill studera i arvsmassan. Metoden kan också göra det möjligt att helt byta ut en trasig gen, som klipps ut och ersätts med en ny fungerande.
På några få år har metoden kommit långt, redan pågår forskning för att byta ut gener med fel som orsakar sjukdomar i människor.
Inaktiverad gen
Med hjälp av den här tekniken inaktiverade forskarna själva genen som tillverkar ett protein som heter OCT4. Man har sett att det spelar en viktig roll för utvecklingen under de första dagarna
Forskare vid The Francis Crick Institute i Storbritannien använde i det här fallet 41 embryon som blivit över i samband med provrörsbefruktning. De injicerade gensaxen precis efter att ägg och spermie sammansmält och fortfarande bara bestod av en enda cell. Sedan studerade de hur celldelningen utvecklades under en vecka. Det visade sig att de embryon som fått genen inaktiverad inte utvecklades .
Snabba framsteg
Magnus Lundgren, forskare vid Uppsala Universitet säger att detta både öppnar fältet för att hitta fler gener som är viktiga under embryots första dagar och att det är hög tid att diskutera om vi ska tillåtas att förändra vår arvsmassa för att bota sjukdomar nu när tekniken väl finns.
–Det är viktigt att allmänheten får veta att den här tekniken går väldigt fort framåt. Snart kommer en både säker och effektiv metod finnas för att förändra arvsmassan i embryon. Om man i det stadiet har en sjukdom som potentiellt skulle kunna botas, då kommer det bli väldigt svårt att låta bli att göra det. Vi behöver ha en etisk diskussion i Sverige innan vi kommer dit, säger Magnus Lundgren, molekylärbiolog och CRISPR-forskare vid Uppsala Universitet.