Med hjälp av förändrade odlingsmetoder beräknar Jordbruksverket att den årliga kolinlagringen på svensk åkermark kan mer än fördubblas, från dagens 0,6 miljoner ton till 1,4 miljoner ton koldioxid år 2045.
Det motsvarar omkring en femtedel av jordbrukets årliga utsläpp, som år 2022 uppgick till 6,7 miljoner ton enligt Naturvårdsverket. Alltså inte en småsak för jordbruket, som har svårt att minska utsläppen.
– Folk har nog hört att man ska pumpa ner koldioxid i berggrunden i Norge, men det här är en low-tech lösning som vi kan göra här och nu, säger Markus Hoffmann, hållbarhetsexpert på Lantbrukarnas Riksförbund.
Gräs och klöver bra för klimatomställningen
Gräs och klöver kan redan idag fånga upp koldioxid, omvandla det till kol, och lagra det i rötterna – vilket även gör jorden bördigare och mer motståndskraftig vid torka och översvämningar. Nu lyfter Jordbruksverket upp kolinlagrande insatser som en viktig del i böndernas klimatomställning.
– Kolinlagring har flera nyttor. Den viktigaste effekten är att man bibehåller markens förmåga att producera livsmedel. Kolet är viktig för jorden, säger Tobias Markensten, utredare på Jordbruksverkets miljöanalysenhet.
Genom att hålla mer markyta bevuxen och odla växter med djupa rötter, kan jordbruket även bättre klara av det extremväder som klimatförändringarna medför.
Fördubbling på bara ett år
I år kan lantbrukare för första gången söka ersättning för att odla mellangrödor efter huvudskörden och hålla åkermarken bevuxen under en längre tid på året, och på så sätt lagra mer koldioxid.
Det verkar ha fungerat: åkerarealen för fång- och mellangrödor har fördubblats från cirka 70 000 hektar år 2022 till 164 000 hektar i år.
Sådana bidrag är en förutsättning för att fler lantbrukare ska odla kolsänkor, säger lantbrukaren Tomas Olsson utanför Eskilstuna.
– Det här är en stor investering för mig, säger han.
Hör Tomas berätta mer om kolinlagring i klippet ovan.
Tre odlingsmetoder som fångar och lagrar koldioxid
Odla vall
Vall är betesmark och foder till kor, får och andra djur, och består ofta av gräs och klöver. Eftersom gräset inte plöjs utan istället betas eller skördas, lämnar vall kvar mycket biomassa som lagrar kol. Om marken skulle plöjas skulle kolet frigöras som koldioxid.
Odla mellangrödor
Mellangrödor är växter som odlas på åkermark mellan odlingssäsongerna, alltså efter att en huvudgröda har skördats och innan en annan huvudgröda odlas. Normalt sett står åkermark bar mellan dessa perioder. Om den istället är bevuxen kan det fånga upp kväve och koldioxid. Dessutom kan mellangrödor bibehålla näringen i jorden.
Öka skördemängden
Fler ton grödor per hektar åkermark leder till ett större rotsystem och därmed mer kolinlagring i jorden. En större skördemängd innebär också mer skörderester som människor inte äter, exempelvis halm och blast. Dessa skörderester innehåller också kol, så när lantbrukare stoppar ner skörderester i jorden igen bidrar det till ytterligare kolinlagring.
Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet, Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund
