Tre pristagare delar på Nobelpriset i fysik 2020 för forskningen om ett av universums mörkaste och mest sällsamma fenomen, svarta hål.

—Vetenskap är så viktigt och att försöka förstå hur vår fysiska värld fungerar är lika viktigt som att förstå hur vi människor fungerar, säger årets Nobelpristagare Andrea Ghez under presskonferensen på Kungliga Vetenskapsakademien under tisdagen.

Gigant inom teoretisk fysik

Roger Penrose, använde matematiska modeller för att bevisa att svarta hål verkligen existerade redan på 60-talet. Hans forskning är en utveckling av den allmänna relativitetsteorin.

Albert Einstein trodde själv inte att svarta hål existerade, men bara tio år efter Einsteins död visade Roger Penrose i januari 1965 att svarta hål faktiskt kan bildas och beskrev dem i detalj.

–Jag tycker det är fantastiskt roligt. Penrose är en gigant inom teoretisk fysik och observationerna av de här supermassiva objekten är verkligen crème de la crème, säger Magdalena Larfors, docent och forskare inom strängteori vid Uppsala universitet.

Roger Penrose är 89 år gammal och professor vid Oxfords universitet i Storbritannien.

Fjärde kvinnan någonsin

Reinhard Genzel och Andrea Ghez kunde visa att det fanns ett svart hål i Vintergatans mitt eftersom de kunde följa enskilda stjärnors rutt kring hålet. Det visade sig att något osynligt och extremt tungt styr stjärnornas kretslopp närmast mitten av vår egen galax.

Ett supermassivt svart hål är den enda i dag kända förklaringen.

Andrea Ghez är den fjärde kvinnan någonsin att få Nobelpriset i fysik. Hon är 55 år gammal och professor vid University of California i Los Angeles, USA.

Reinhard Genzel är 68 år och chef för Max-Planck-Institutet för extraterrestriell fysik i Garching, Tyskland samt professor vid University of California i Berkeley, USA.

Byggde egna instrument

Genzel och Ghez har sedan början på 1990-talet lett varsin grupp astronomer och fokuserat på ett område i Vintergatans mitt med namnet Sagittarius A*.

För att se in in Vintergatans centrum räckte det inte att använda världens största teleskop. Forskningsgrupperna fick tänja teknikens gränser och har byggt egna avancerade instrument. Men det visade sig att de två astronomgruppernas mätningar stämde väl överens.

—Den här forskningen ger oss förståelse för universum och vad som händer, var vi är och vilken utveckling som kan ske, säger Eva Olsson, ledamot i Nobelkommittén.

Får dela på priset

Prissumman för årets fysikpris ligger på 10 miljoner svenska kronor, med ena hälften till Roger Penrose och med andra hälften gemensamt till Reinhard Genzel och Andrea Ghez.