Idag kan cancerforskning få Nobelpris i kemi

Uppdaterad
Publicerad

Mary-Claire King upptäckte tidigt den så kallade bröstcancergenen, BRCA, en upptäckt som har räddat många från att utveckla bröst- och äggstockscancer.

– Hon är en forskare som använt sina kunskaper även i kampen för mänskliga rättigheter, säger vetenskapsreporter Bodil Appelquist.

Mary-Claire King, som idag är 78 år, är en kvinna som trots stort motstånd ständigt fortsatt sin forskning och sin kamp för mänsklighetens bästa. När hon som ung forskare förstod att det fanns en stark ärftlighet för vissa bröstcancrar blev hon först hånad av forskarkollegor som menade att hon förenklade en så komplicerad sjukdom som cancer. Men hon fortsatte och lyckades till sist bevisa att mutationer en viss gen, BRCA, är starkt kopplade till bröst och äggstockscancer.

Vad är den upptäckten så viktig?

Nobelpriset 2024

– Idag kan man ta reda på om man bär på den skadliga mutationen på BRCA 1 eller 2. Gör man det är risken att utveckla cancer stor. Då kan man välja att ta bort bröst och äggstockar för att undvika att utveckla cancer. Ett mycket svårt beslut förstås, men det kan rädda liv.

Hur har hon arbetat med mänskliga rättigheter då?

– Jo, hon har också utvecklat DNA-metoder för att hjälpa anhöriga att spåra släktingar som försvann under diktaturen i Argentina. Hon deltog också arbetet med att identifiera offren efter tsunamin i Asien 2004.

Men du tycker att ännu en cancerforskare skulle kunna belönas?

– En annan cancerforskare som ofta nämnts i nobelsammanhang är amerikanen Bert Vogelstein. Han upptäckte 1990 hur tjocktarmscancer hänger ihop med ansamlingar av mutationer i vissa gener.

Vad kan ett Nobelpris innebära?

– Ett Nobelpris betyder att ett helt område får uppmärksamhet och status vilket i sig kan leda till ny viktig forskning. Den uppmärksamheten är cancerforskningen väl värd, tycker Bodil Appelquist.

Och om det inte blir ett cancerpris?

– Även om jag gärna skulle lyfta fram ännu en cancerforskare går det nästan inte att undvika att nämna AI-forskare i år, John Jumper och Demis Hassabis vid företaget Deepmind. De har använt AI för att bygga upp ett dataprogram, AlphaFold, som beräknar hur proteiner veckas. Proteiner är byggstenarna i allt levande. För att förstå hur både det som är friskt och sjukt fungerar, och kunna ta fram mediciner, behöver man veta hur proteiner fungerar.

– AlphaFold kan räkna ut hur flera miljoner proteiner veckar sig. och det här programmet är nu tillgängligt för alla forskare. Det är Google som ligger bakom Deepmind, så ett Nobelpris skulle bli en rejäl fjäder i hatten för datajätten.

Se tillkännagivandet av Nobelpriset i kemi med start 11:40 i SVT 1 eller på SVTplay.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nobelpriset 2024

Mer i ämnet