I dag släpper EU:s klimatforskningscenter Copernicus sin årliga rapport European State of the Climate 2020, som främst är baserad på satellitdata. 

– Rapporten understryker, bland annat, att 2020 var det varmast uppmätta året, med vintertemperaturer på 3,4 grader varmare än genomsnittet, vilket påverkar havsis och snötäcken, säger Freja Vamborg, klimatforskare vid Copernicus klimatförändringstjänst och huvudförfattare till rapporten, under en presskonferens.

Rekordvarm höst och vinter

Hösten och vintern stack ut lite extra med genomsnittstemperaturer på 1,4 grader varmare än tidigare rekord. 

Det här påverkade antalet snödagar, havsisen över Östersjön och antalet dagar under 0 grader. De delar av Europa som aldrig gick under 0-gradigt på vintern utgjorde sammanslaget den största uppmätta arean sedan mätningarna började. 

Nordöstra Europa varmast 

Särskilt varmt var det i nordöstra Europa, bland annat Finland, Ryssland, Estland och Lettland, med temperaturer på nästan 1,9 grader varmare än tidigare rekord. Under vintern var de högsta och lägsta temperaturerna i denna region lokalt upp till 6 respektive 9 grader varmare än genomsnittet av tidigare år.

Men värmeböljorna under 2020 var inte lika intensiva eller långlivade som under åren innan. 

Skogsbränder i arktiska Sibirien

Angränsande till Europa så upplevde arktiska Sibirien också det varmaste året sedan mätningarna började, med en temperatur på 4,3 grader varmare än genomsnittet. Det är 1,8 grader varmare än tidigare rekord. 

Detta påverkade snötäcken, gav ett torrare klimat och en högre förekomst av skogsbränder, vilket bidrog till de högsta utsläppen av koldioxid från skogsbränder sedan 2003 i området.

Regn följt av intensiv torka

I februari påverkades en stor del av Europa av mer nederbörd än vanligt.

I nordvästra Europa, bland annat Sverige, Irland, Frankrike och Tyskland följdes detta av en av de torraste vårarna under de senaste 40 åren, vilket påverkade flodutsläpp, markfuktighet och vegetationstillväxt. 

Högre antal soltimmar

I rapporten belyser man även att man ser en uppåtgående trend i antalet soltimmar i Europa. 

Under 2020 var antalet soltimmar det största sedan satellitregistreringen började 1983. Framför allt sågs fler soltimmar från januari till maj. I linje med detta var molntäckena rekordlåga. 

– Vi ser en uppåtgående trend i Europa och speciellt under våren. Jag tror att det här är en av de sakerna man kommer att komma ihåg från den här rapporten. Men när det kommer till anledningarna så behövs mer forskning kring hur det är relaterat till en varmare planet, eller inte, säger Freja Vamborg.