Det var utanför Hudiksvall som en knölval observerades den 19 mars, och nu menar forskare att valen mycket oväntat antagligen har övervintrat i Östersjön. Det är premiär för övervintrande knölval i våra vatten.

– Jag kände igen den på flera ärr på sidan, det var ganska lätt att se att det var samma individ, säger Thomas Lyrholm, valforskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Knölvalen, en bjässe på omkring 15 meter, sågs redan i somras i de stora danska sunden och i södra Östersjön, då tillsammans med en kalv. Flera rapporter kom in under en månads tid i juli-augusti. Sedan sågs kalven ensam utanför Gotland.

Förmodligen är det samma kalv som också sågs i mitten på februari i Gdansk-bukten, så eventuellt är det inte en, utan två valar som övervintrat i Östersjön. Men de bilderna som kom in på kalven var inte tillräckligt bra för att Thomas Lyrholm skulle kunna se om det verkligen var samma individ.

Ökar i antal

Sedan jakten på knölval förbjöds i Nordatlanten 1955 har deras antal kontinuerligt ökat, och det finns numer mellan 12 000 och 15 000 knölvalar där. De närmaste populationerna håller till i Barents hav och runt Island och vid den norska ön Jan Mayen, och Thomas Lyrholm tror att valarna hör till någon av dem.

Knölvalarna vandrar från varmare vatten på vintrarna, där de parar sig och föder ungar, till kallare vatten på somrarna, där de söker mat. De flesta knölvalar som håller till i Nordatlanten på somrarna har sina parningsområden i Västindien och utanför Västafrikas kust på vintrarna.

– Troligen var det när de var på väg norrut som de här två valarna, som förmodligen är en hona med sin årskalv, kom in i Östersjön. Om de bara simmade fel, eller lockades in av fiskstim, går bara att spekulera i, säger Thomas Lyrholm.

Klarar varierande salthalt

För ett marint däggdjur är Östersjöns bräckta vatten inte samma problem som för en marin fisk. Valarna klarar ganska varierande salthalter och Thomas Lyrholm tror att de inte behöver fara särskilt illa i bräckt vatten, även om de kan få hudproblem.

Knölvalar lever på småfisk och hör till gruppen bardvalar, som silar vattnet på föda med så kallade barder, som ser ut ungefär som en fin, fransig kam. Barderna är gjorda av samma material som våra naglar och hänger ner från överkäken.

– Knölvalen simmar in i ett fiskstim med öppen mun och tar in stora mängder fisk, tillsammans med havsvatten. Sedan stänger den munnen och pressar ut vattnet genom barderna, så att bara fisken blir kvar, säger Thomas Lyrholm.

Knölvalarna i Nordatlanten har lodda och sill som stapelföda, och i Östersjön kalasar de förmodligen på strömming och sill. De behöver några hundra kilo fisk om dagen, och det lär inte vara något problem för dem att hitta, tror Thomas Lyrholm. Samtidigt är valarna anpassade till att klara vintrarna utan att äta långa perioder, då energi från sommarens födoperiod finns lagrad i späcket.

Den som vill få syn på valen, vad bör den spana efter?

– Chansen är förstås väldigt liten, eftersom det bara är en eller kanske två valar på ett mycket stort område. Men man får förstås gärna hålla utkik och gärna rapportera. Bilder är också värdefulla för oss som forskar på valarna, säger Thomas Lyrholm.

– Ser man många måsar och andra sjöfåglar som dyker mot ytan, då kan man spana lite extra, för de samlas ofta där knölvalarna äter.

Just knölvalen är känd för att kunna göra uppseendeväckande hopp över vattenytan.

– Man kan också få se stjärtfenan när de dyker. Stjärtfenan är delvis vit på undersidan, så den lyser upp bra när de dyker. De långa bröstfenorna är också vita undertill. De kan sticka upp som jättepaddlar när valen rullar runt.

Andning syns som ångmoln

Liksom andra valar andas knölvalarna inte genom munnen, utan genom blåshål uppe på huvudet, som motsvarar våra näsborrar. Knölvalarna har två blåshål och deras andning syns som ångmoln, när luften pressas ut genom hålen.

Kanske kan sådana ångmoln bli en vanligare syn i Östersjön framöver.

– De senaste tio-tolv åren har vi sett knölval nästan varje år i svenska vatten, både på Västkusten och in i Östersjön, även om det är ovanligt att de kommer in så här långt norrut, och det är första gången som det finns dokumenterat att en knölval troligen har övervintrat här. Men populationen i Nordatlanten fortsätter att växa, så det kommer kanske blir vanligare med sådana här besök, säger Thomas Lyrholm.

Knölvalen – eller knölvalarna – som nu befinner sig i Östersjön kommer troligen att simma ut så småningom, och det finns goda chanser att de lyckas utan att ta skada, tror Thomas Lyrholm. Det som hotar är om de fastnar i fisknät och drunknar eller blir påkörda av fartyg.