Komet Borisov är den första komet vi har sett som har rest från ett annat planetsystem än vårt. Spela videon för att se vad den avslöjar om platsen den kommer ifrån. Foto: ESO/Kormesser/Hainaut

Lista: Kometen avslöjar att den kommer från ett planetsystem som liknar vårt

Uppdaterad
Publicerad

Observationer av den långväga kometen 2i/Borisov ger nu astronomer unik information om det planetsystem som den kommer ifrån. Där bör ha funnits flera stora planeter som liknar Saturnus och Jupiter.

Spela klippet ovan för att höra astronom Maria Sundin berätta vad kometen avslöjar om den avlägsna värld den kommer ifrån.

Komet 2i/Borisov upptäcktes på natthimlen i augusti 2019 och i december samma år for den förbi oss någonstans strax utanför planeten Mars bana. Dess höga hastighet avslöjade att den inte hörde hemma i vårt solsystem utan härstammade från en helt annan värld.

– Det är den första kometen som kommer från ett annat solsystem och som vi har upptäckt, säger Maria Sundin som är astronom vid Göteborgs universitet.

Småsten i kometen

Många teleskop riktades mot den långväga kometen och det har visat sig att den bär på en hel del information om varifrån den kommer och vad den har varit med om. I veckan publicerade två grupper resultat från de här observationerna.

Bin Yang vid Europeiska Sydobservatoriet (ESO) har undersökt sammansättningen av småsten i kometens gashölje. Hon fann att kometen bildades på en kall plats men innehåller material från flera olika regioner i sitt hem-planetsystem.

Från en värld som liknar vår

– Vi vet att i vårt planetsystem måste Jupiter och Saturnus ha kastat runt våra kometer. Det verkar som om samma sak har hänt i det här solsystemet, säger Maria Sundin.

Det tyder på att kometen kommer från en värld som liknar vår, och att det finns stora Jupiter-liknande planeter där. Resultatet är publicerat i Nature Astronomy.

Liknar Hale Bopp

Den andra studien har gjorts av en grupp i Nordirland som leddes av Stefano Bagnulo och visar att kometen är den mest bevarade vi någonsin har sett. Innehavare av det rekordet var förut kometen Hale Bopp som gick att se med blotta ögat på stjärnhimlen 1997.

Har inte åldrats

Med välbevarad menas att kometen består av ursprungligt material från det födelsemoln som hela planetsystemet en gång bildades ur. Varje gång en komet rundar sin sol så åldras den lite. Solens varma strålar får den att ändra sammansättning.

När kometen Hale Bopp rundade solen 1997 så verkade det vara andra gången den gjorde det. Men Borisov tycks aldrig ha varit nära en stjärna innan den åkte förbi vår sol.

Aldrig varit nära en sol

När Borisov passerade solen började det virvla runt små lättflyktiga dammkorn i kometens gashölje. Att dammkornen ens fanns kvar på kometen avslöjar att den inte kan ha åkt nära en sol tidigare. Den är helt intakt och ger oss ett smakprov på hur det ursprungliga planetsystemet såg ut.

– Det är fantastiskt att kunna titta på material som kommer från en tid när ett solsystem bildas, och dessutom är den här från ett helt annat system än vårt, säger Maria Sundin.

Interstellära besökare

Kometen 2i/Borisov har fått namn efter den amatörastronom som upptäckte den, Gennadiy Borisov.

Beteckningen 2i står för att det är det andra interstellära objekt vi någonsin har upptäckt. Det första objektet är den märkliga cigarrformade asteroiden Oumuamua som gästade vårt planetsystem 2017.

Interstellära objekt har så hög hastighet att vår sol inte klarar av att hålla kvar dem i vårt planetsystem. Därför rusar de rakt igenom och vidare ut i den interstellära rymden.

Utkastad komet

Astronomer misstänker att komet Borisov har blivit utkastad ur sitt planetsystem. Det kan inträffa om kometen kommer för nära en stor planet. Med hjälp av interaktionen mellan de två himlakropparnas gravitation kan kometen ”knycka” lite energi från planeten vilket gör att den då accelererar. Den kan då komma upp i väldig höga hastigheter och sticka rakt ut i den interstellära rymden.

Samma metod används idag för att styra rymdsonder i vårt eget solsystem.

Källa: Maria Sundin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.