Comet Interceptor är namnet på det nya projektet. Kometer har redan fått besök från jorden, mest känd är kanske den europeiska (och svenska) sonden Rosetta som efter en tioårig resa nådde kometen 67P Tjurjumov-Gerasimenko år 2014. Det beskrivs som ett mycket lyckat projekt, även om den lilla landaren som medfördes havererade.
Men den här gången finns alltså ingen förutbestämd måltavla.
”Ytan är annorlunda”
Kometer brukar svepa in nära solen och solvinden bildar en lång svans av stoft och ånga innan de försvinner ut i kölden igen. En komet som aldrig varit nära solen förväntas vara mer ursprunglig än de vi känner till.
– Framför allt är nog ytan annorlunda eftersom den aldrig värmts upp. Och så kan man förvänta sig att finna mindre av mineraler och mer av lättflyktiga ämnen, vatten och is, säger Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik (IRF) i Uppsala.
90 procent chans att hitta något
I fem år med start år 2028 ska sonden ligga i vänteläge, och forskarna räknar med 90 procents chans att det kommer något intressant under den tiden. Om en komet kommer i väldigt hög fart, och sonden måste jaga ikapp den, kan farten bli ett problem.
– Det kan vara hastigheter på upp till 70 kilometer per sekund, och det stora problemet blir då om sonden krockar med ett litet stoftkorn. Men vi har byggt sonden i tre delar och en av dessa ska gå så nära kometen att det inte gör något om den går förlorad, bara den hunnit sända sin mätdata, säger Anders Eriksson.
”Vore högsta vinsten”
De svenska inslagen kommer även denna gång att handla om mätningar av det som pyser ur en komet när kärnan värms upp av solen. Arbetet ska börja i princip redan nu, dels på KTH i Stockholm och dels på IRF i Uppsala. Och drömmen är att det ska komma en interstellär besökare, ett objekt som inte hör hemma i vårt solsystem utan som har färdats mycket längre.
Sådant har hänt tidigare. Den första kända av den sorten döptes till Oumuamua och susade genom solsystemet hösten 2017.
– Att få bilder och mätningar från ett objekt från ett annat stjärnsystem skulle säga något om hur likt det är vårt eget. Det vore ju högsta vinsten men det kan vi inte räkna med. Men vi kan förstås hoppas, säger Anders Eriksson.