Galaxhopar är universums allra tyngsta strukturer och kan bestå av upp till flera tusen galaxer. Nu har astronomer för första gången sett ett lysande magnetiskt stråk som sammanbinder två galaxhopar.
– Det är en slags galaxbro mellan två stora galaxhopar som är så nära varandra att de kommer att krocka, säger Cathy Horellou som är radioastronom vid Chalmers Tekniska Högskola.
Kosmiska väven
Galaxbron ligger en miljard ljusår bort och är en del av den kosmiska väven. Smala stråk av gas och mörk materia har byggt upp ett stort nät över hela universum och det förbinder alla galaxer och galaxhopar. Nätet är magnetiskt och har aldrig kunnat observeras direkt.
Men nu har det mycket känsliga radioteleskopet LOFAR i Nederländerna lyckats fånga upp strålning från snabba elektroner som rusar fram i det magnetiska stråket mellan de två galaxhoparna Abell 0399 och Abell 0401.
Vintergatan
Vår egen galax, Vintergatan, ingår i en galaxhop som kallas Lokala gruppen. Även den borde vara förankrad i den kosmiska väven.
– Det är klart att det kan finnas broar av magnetfält även här men vi har inte hittat dem ännu, säger Cathy Horellou. Hon är också medförfattare till den vetenskapliga artikeln som publicerades i veckans Science.
Radioteleskopet LOFAR
LOFAR står för Low Frequency Array och är ett radioteleskop som fångar upp ljus från universum med låg frekvens, under 250MHz. Vanligt ljus som våra ögon uppfattar har en frekvens mellan 789-405 THz.
LOFAR i Nederländerna är den största anläggningen med 38 antenner. LOFAR stationer finns också i Sverige, vid Onsala Rymdobservatorium, men också i Tyskland, Frankrike, Storbritannien samt Polen.
Att observera universum med väldigt låga frekvenser har gett astronomer ett helt nytt fönster mot universum. Astronomer använder LOFAR för att exempelvis studera pulsarer, högenergisk kosmisk strålning, rymdväder och kosmisk magnetism.
Källa: Astron Nederländerna